Jag är glad över att Finland tagit initiativet om att sluta ändra mellan vinter och sommartid vidare till EU, som i sin tur tagit det på allvar. Men varför ska det ordnas folkomröstning i en folkhälsofråga som borde bedömas från flera perspektiv och där det finns vetenskapligt underlag för vilket som gagnar befolkningen mest?
Läs mera om sömnI sociala medier kan man se att frågan väcker känslor. Flera artiklar tar upp frågan enbart ur ett subjektivt – ”Vad gillar jag mest?” perspektiv. Andra artiklar tar upp vilka konsekvenser tidsbytet har för våra vanor, och en del tar upp vilka konsekvenser det har för olika målgrupper. Konsekvenserna kan vara många och de behöver bedömas helhetsmässigt utifrån den forskning som finns tillgänglig. Frågan är komplex och har större betydelse än vi tror. Att skapa goda förutsättningar för människan att sova är inte precis vad samhället prioriterar idag, men jag är säker på att det kommer att vara så i framtiden.
De flesta är redan överens om att det är bra att slopa tidsbytet, eftersom det t.ex. påvisats leda till sömnrubbningar, ökat antal olyckor och sjukdomsattacker inom en vecka efter bytet. Åsikterna om vilken tid som ska väljas delar däremot åsikterna. Utifrån sömnforskningen är vintertid det klart bättre alternativet med tanke på hälsa och välbefinnande.
På morgonnatten sover vi ytligare och då regleras bl.a. vårt känsloliv, våra färdigheter förkovras och vår förmåga att vara kreativa ökar. Allt det här har oanade effekter på bl.a. hälsa, inlärning, säkerhet och arbetsförmåga.
Vintertid betyder ljusare morgnar och mörkare kvällar. Det stabiliserar vår inbyggda dygnsrytm, oavsett om vår s.k. kronotyp (När sömnperiod och vakenperiod förläggs hos individen enligt den genetiskt betingade biologiska rytmen) är av den morgonpigga eller kvällströtta sorten. Dygnsrytmen är en inre rytm som styr bl.a. kroppstemperatur och melatonincykel. Rytmen avgör när vi är pigga eller trötta och regleras med hjälp av ljus och mörker. Ljusa morgnar och mörka kvällar minskar skillnader mellan kvällströtta och morgonpigga, medan det motsatta ökar på skillnaderna. Och sömnforskningen är entydig om att en stabil dygnsrytm med tillräcklig sömn vid rätt tidpunkt har positiv effekt på alla organ och alla processer i vår kropp.
Människan vet sällan hur hen påverkas då hen lider av sömnbrist. Trots att varenda del i kroppen blir lidande då vi sover för lite. Forskning visar att vi så gott som alltid överskattar vår förmåga vid sömnbrist. Därför är det inte alltid känslan som är det mest pålitliga. Ljusa kvällar kan kännas bra eftersom man då kan vara aktiv utomhus senare på kvällen, likaså kan mörka morgnar kännas sköna eftersom man då har lättare att sova vidare. Ändå uppger flera sömnproblem sommartid. Att vara aktiv på kvällen är bra ur synvinkeln fysisk aktivitet, men kan leda till att kvällspigga somnar senare och därmed har svårare att vakna på morgonen då samhället avser att vi ska vakna. Då uteblir viktiga sömnfaser, p.g.a. att dygnsrytmen avsett när på dygnet vi sover som bäst.
För de flesta vuxna är behovet 7–8 h sömn per natt och läggdags i god tid innan midnatt. I början av natten sover vi djupare och då sker t.ex. den viktiga rensningen av s.k. slaggprodukter (vilket har stor betydelse i t.ex. förebyggandet av demens, cancer, hjärtproblem och andra sjukdomar), hormonreglering (t.ex. viktreglering) och minneslagring. På morgonnatten sover vi ytligare och då regleras bl.a. vårt känsloliv, våra färdigheter förkovras och vår förmåga att vara kreativa ökar. Allt det här har oanade effekter på bl.a. hälsa, inlärning, säkerhet och arbetsförmåga. Om Finland väljer normaltid (vintertid) och om samhället småningom anpassas utifrån att det finns olika kronotyper ökar förutsättningarna att flera sover och mår bättre på sikt.
Mikaela Wiik, Folkhälsans sakkunniga i återhämtning och fysisk aktivitet
