”Varje slant som går till att stödja barn ger betydande avkastning” - Folkhälsan
09 november 2018

”Varje slant som går till att stödja barn ger betydande avkastning”

Årets Luciakrönare, nationalekonomen Sixten Korkman, ser Lucia som Svenskfinlands bästa PR, men också som ett behjärtansvärt insamlingsändamål: utsatta barnfamiljer. Att satsa på barn lönar sig, även ekonomiskt.

Delta och rösta

Sixten Korkman, 70, är professor emeritus i ekonomi vid Aalto-universitetet. Han har tidigare varit vd för det finska näringslivets forskningsinstitut ETLA och för Näringslivets delegation EVA. Korkman är också en uppskattad opinionsbildare, kolumnist och författare. I år är han den som kröner Finlands Lucia den 13 december i Domkyrkan i Helsingfors.

Korkman har genom sina tre barn och nio barnbarn varit med om ett antal luciatåg. Till luciatraditionerna hör också att ta med ett barnbarn till Sveriges ambassads luciafest för inbjudna gäster. Förutom att kunna sjunga, ha ett trevligt sätt och vara bra på att nå ut till människor, tycker Korkman att en modern Lucia ska ha ett intresse för sin omvärld.
– Hon ska gärna vara intresserad av samhällsfrågor, vilket dagens unga ofta är. De är välinformerade och nyfikna på samhället, men för luciauppdraget är den sociala intelligensen naturligtvis det viktigaste, säger Korkman.

Ju tidigare desto bättre

Sedan 2014 har luciainsamlingen oavkortat gått till att hjälpa utsatta barnfamiljer, bland annat genom Folkhälsans FamiljeKraft-läger.
– Insamlingen träffar helt rätt. Det är behjärtansvärt att medlen tillfaller just barnfamiljer som behöver stöd, säger Korkman.

Han poängterar att varenda slant som satsas på barn också ger en betydande ekonomisk avkastning.
– Enligt professor James Heckman ger en dollars investering på barn en avkastning på 8 dollar. Det är värdefullt i sig, men vinsten är först och främst humanitär.

James Heckman är en amerikansk forskare, nationalekonom och nobelprisvinnare som har studerat barngrupper i decennier. Hans forskning påvisar att de pengar som investerats i småbarnspedagogik ger en årlig avkastning på mellan sju och tio procent. Barnen blir friskare, får en bättre utbildning och kan därmed tjäna mer som vuxna. Enligt Heckman är det mest lönsamt att lägga krut på barn upptill 5 år gamla, vilket även inhemsk forskning stödjer.

– När barnet är äldre är det mycket dyrare och svårare att reparera det som kunde ha gjorts i tidig ålder. Gör det i tid, både för barnets och för familjens välmående, men också av samhällsekonomiska skäl.
Korkman är bekymrad över att politikerna inte inser vikten av preventiva åtgärder och betonar att besparingarna nog kommer – på lång sikt. Han har bland annat försvarat den subjektiva dagvårdsrätten, förespråkar högre barnbidrag åt ensamstående och betonar att välfärdsstaten är marknadsekonomins etiska fundament.

– Vi har hög kvalitet på barnvården i Finland. Småbarnspedagogiken är viktig både för barnets sociala och kognitiva förmåga, säger Korkman.

När den offentliga sektorn inte räcker till

Korkman vill inte sätta fingret på var man först måste släcka bränder för att undvika att barnfamiljer hamnar i trångmål, men räknar upp arbetslöshet, svag utbildning och psykisk ohälsa som betydande riskfaktorer.
– Den frågan kunde min dotter (redaktörens anmärkning: rättspsykologen Julia Korkman) svara bättre på, men samhället borde vara mer generöst gentemot barnfamiljer. Det är också viktigt att barnen har någon vuxen som de kan lita på – där kan tredje sektorn spela en viktig roll.

Under evenemanget ÄÄNI18 – Lapsen oikeuksien foorumi i Tavastehus den 19 november kommer Korkman och barnombudsmannen Tuomas Kurttila att diskutera barnpolitikens betydelse i det finska samhället. Varför beaktas barnens behov och rättigheter ofta inte tillräckligt?
– Barn röstar ju inte, men det gör en stor del av pensionärerna. Däremot finns det många far- och morföräldrar som tänker som jag och vill att fler resurser tillfaller barnfamiljerna. Det är ingen enkel ekvation.

God hälsa, trygghet och tillgodosedda basbehov borde vara en självklarhet för alla barn, men också tillgång till kulturella aktiviteter och en hobby, anser Korkman.
– Ett bra exempel är Supercells grundare som har startat en stiftelse som bland annat erbjuder fritidsintressen åt barn och unga.

Stiftelsen Me-säätiö förebygger utslagning av barn, unga och familjer genom att finansiera projekt inom utbildning, arbetsmarknadsintegrering, psykisk hälsa och hobbyverksamhet. Bakom stiftelsen står Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja från spelbolaget Supercell.

Korkman har suttit eller sitter i flera styrelser som främjar barns rättigheter och hälsa, bland annat Finlands barncancerstiftelse Aamu, Stiftelsen för pediatrisk forskning och Självständighetsjubileets barnstiftelse Itla.

Barncancerstiftelsen Aamu grundades för fem år sedan och jobbar för att förbättra vården av barn som insjuknat i cancer.
– Genom styrelseuppdraget blev jag varse om den stora bristen på resurser när det gäller barncancervård. Barncancerfonden har funnits i Sverige i årtionden, men vi har inte tidigare haft någon liknande organisation i Finland.

– Självständighetsjubileets barnstiftelse sprider information och håller kurser som främjar välbefinnande och jämlikhet bland barnfamiljer i hela landet. Stiftelsen jobbar uttryckligen på samma fält som Folkhälsans luciainsamling.

Delta och läs mer 

Mer information om insamlingen och vad vi gör med det som samlas in kan du läsa påwww.lucia.fi

Text: Jenny Blomqvist 
Foto: Julia Korkman 

 

Här ser du Lucia i år

Nedan finns offentliga tillställning där du kan se Lucia i år. Klicka på ett tillfälle för att få mer information.