Förändringar i ängsliga hundars ämnesomsättning - Folkhälsan

23 november 2018

Förändringar i ängsliga hundars ämnesomsättning

Professor Hannes Lohis forskningsgrupp vid Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum har undersökt ängsliga och icke-ängsliga hundars ämnesomsättning i en nyligen publicerad undersökning. Hos ängsliga hundar hittades förhöjda blodvärden bland annat i fråga om glutaminnivåerna.

Undersökningen har gjorts i samarbete med LC-MS Metabolomiikkakeskus vid Biokeskus Kuopio och ingår i ett större projekt om hundars beteende. I projektet kartläggs riskfaktorer för beteendeproblem hos hundar och dessas likheter med motsvarande sjukdomar hos människan.

Beteendestörningar hos hundar, såsom allmän ängslighet, ljudkänslighet och separationsångest, är vanliga problem som påverkar hundarnas och deras ägares välbefinnande. Olika genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar beteendet och därmed även utvecklingen av beteendestörningar. Forskning om ämnesomsättningen, metabolomik, kan bidra till identifieringen av riskfaktorer genom att avslöja biologiska markörer som är typiska för beteendestörningar och som kan utnyttjas vid forskning och diagnostik av beteendestörningar.

I undersökningen jämförde Lohis grupp ämnesomsättningsprofilerna i blodprover från 20 ängsliga och 21 icke-ängsliga kontrollhundar av två olika raser. För flera olika ämnesomsättningsprodukter fanns det klara skillnader mellan de ängsliga hundarna och kontrollgruppen.

Förhöjd glutaminhalt hos ängsliga hundar

Undersökningen visade ett klart samband mellan ängslighet och förhöjd glutaminhalt i blodet hos båda de undersökta raserna: schäfer och grand danois. Glutamin är en av de viktigaste aminosyrorna i kroppen och har flera uppgifter bland annat i hjärnan, njurarna och tarmarna. Det utgör ett förstadium exempelvis för signalsubstansen glutamat, som i tidigare undersökningar har konstaterats ha en viktig roll i olika mentala störningar som förknippas med rädsla.

– Den förhöjda glutaminhalten hos ängsliga hundar är ett intressant fynd. En möjlig förklaring kan vara att ängsligheten medför kronisk stress, som kan höja kortisolnivåerna i kroppen och därmed även blodets glutaminhalt. Förändringens betydelse och orsakssamband bör utredas vidare med ett större material, berättar professor Hannes Lohi.

Rasspecifik förändring i njurmarkören SDMA

Resultaten visade att hundens ålder, kön eller eventuell fasta före provtagningen inte påverkade de observerade skillnaderna. Hundens ras hade däremot stor betydelse för halten av symmetriskt dimetylarginin (SDMA), som mäter njurarnas funktion. SDMA är en diagnostisk markör för njursvikt och har inte tidigare kopplats till beteendestörningar hos hundar eller motsvarande sjukdomar hos andra arter.

– Eftersom vår undersökning omfattade hundar av två olika raser, ville vi kontrollera om rasen har betydelse för de observerade skillnaderna i ämnesomsättningen hos de ängsliga hundarna och kontrollhundarna. Vi märkte att ängsliga hundar av rasen grand danois hade förhöjt SDMA, medan vi inte hittade någon klar skillnad mellan ängsliga och icke-ängsliga schäfrar. Den förhöjda nivån kan eventuellt också bero på kronisk stress hos de ängsliga hundarna, berättar FM Jenni Puurunen, publikationens första skribent och doktorand vid Helsingfors universitet.

Den här undersökningen ger intressanta resultat för ett litet men välkontrollerat material. De hundar som deltog i undersökningen följde samma diet i två veckor innan proverna togs. Enligt Lohi behövs det betydligt större undersökningar för att bekräfta fynden och fastställa kliniska blodvärden för ängslighet.

– I våra pågående undersökningar eftersträvar vi mer omfattande material och utöver ängslighet undersöker vi även eventuella ändringar i fråga om andra beteendestörningar. Vi har även deltagit i utvecklingen av ny teknologi som ska effektivisera analyserna, berättar Lohi.

Undersökningen har fått understöd från ERCStG, ERANET-NEURON, Helsingfors universitet, Finlands Akademi, Sigrid Jusélius Stiftelse, Biokeskus Suomi, Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, stiftelsen Orion-Farmos Tutkimussäätiö, Finska Kennelklubben, Koirien terveystutkimusrahasto och Folkhälsans forskningscentrum.

Kontaktuppgifter

Jenni Puurunen; jenni.puurunen@helsinki.fi

Hannes Lohi; hannes.lohi@helsinki.fi, tfn +358 294125085


Ursprunglig artikel:

Jenni Puurunen, Katriina Tiira, Katariina Vapalahti, Marko Lehtonen, Kati Hanhineva, Hannes Lohi. Fearful dogs have increased plasma glutamine and γ-glutamyl glutamine. Scientific Reports 2018 October 29. doi: 10.1038/s41598-018-34321-x
www.nature.com/articles/s41598-018-34321-x