Barnskyddet i Finland har länge varit under lupp. Socialarbetarna är på många håll överbelastade, men tilläggsresurser lovas inte. Däremot satsar man nu på mera samarbete och omfördelade resurser – den nya systemiska barnskyddsmodellen ska ge arbetsro och skräddarsydda lösningar.
Läs mera på Tidningen Folkhälsans sidorMindre byråkrati, närmare människan. Folkhälsan är föregångare i det systemiska barnskyddet i Finland och har varit med och utvecklat och fört fram den nya modellen. Den har tagit intryck av den så kallade Hackneymodellen som utvecklats i London i Storbritannien.
I den nya barnskyddsmodellen ska familjerna vara klienter hos ett kompakt team, inte bara hos en enskild socialarbetare. Hela teamet ska känna till familjens situation, familjen ska förstå vem i teamet som gör vad, och någon i teamet ska alltid vara anträffbar.
Katarina Fagerström (bilden), sakkunnig i familjearbete på Folkhälsan, är en av experterna på systemiskt barnskydd i Finland. Hon förklarar att det handlar om att omorganisera barnskyddet så att det är relativt små team som har hand om alla ärenden: teamet leds av en konsulterande socialarbetare som leder klientarbetet, men dessutom tar man in familjeterapeutiskt kunnande. Teamet ska också kunna ta in administrativ personal så att socialarbetarna inte ska belastas av mer pappersarbete än vad som är nödvändigt.
Tanken bakom omorganiseringen är att i första hand ge barnskyddets klienter mera tid och bättre service, men också att underlätta byråkratin. Dessutom vill man se till att de anställda inom barnskyddet känner att de får stöd i sitt arbete – och göra barnen mer synliga.
– En socialarbetare ska se på familjens situation speciellt ur barnets synvinkel. Barnets röst ska bli speciellt uppmärksammat, säger Fagerström.
Barnskyddet har olika resurser på olika håll i landet. Det är speciellt stora städer som har utmaningar då det är svårt att beräkna klientantalet.
Viktigt vore att familjer skulle ha rätt till tillfälligt stöd även utan barnskyddsanmälan så att man kunde få ner barnskyddets klientmängder.
– Bara de mest krävande fallen borde bli klienter hos barnskyddet, säger Fagerström som understöder Social- och hälsovårdsministeriets utredningsperson, översocialråd Aulikki Kananojas förslag på utökat tidigt stöd.
Läs mera på Tidningen Folkhälsans sidor!
Text: Mira Honkavaara
Foto: Folkhälsans arkiv
