Nyheten om att USA i våras försökte urvattna WHO:s resolution som har som syfte att främja amning väcker bestörtning bland folkhälsoexperter världen över. Också Folkhälsans sakkunniga är bestörta.
Läs mer om amning– Det är ledsamt att en stormakt som USA har försökt urvattna resolutionen som uppmuntrar till amning. Amning är viktigt för både bebins och mammans hälsa och att stöda amning hör till en av de viktigaste folkhälsoinsatser ett land kan göra, säger Malin von Koskull som jobbar med amningsfrämjande på Folkhälsan.
Med resolutionen vill WHO uppmuntra länder att begränsa missvisande marknadsföring om bröstmjölksersättning, vilket USA motsatte sig kraftigt när resolutionen skulle godkännas av WHO:s beslutsfattande organ under våren.
– Jag tycker att det är viktigt att alla väntande och nyblivna familjer får adekvat information om amning så att de har en möjlighet att göra hälsoval som är bra för deras familj. Det faktum att amning inte alltid är möjligt ska inte betyda att viktig hälsoinformation hemlighålls eller faller i skymundan vid marknadsföring av substitut, säger von Koskull.
– Resolutioner som den här är viktiga för att på ett globalt och nationellt plan tillsammans kunna påverka amningsfrämjandet. WHO och UNICEF har, genom att systematiskt följa upp amning i olika länder, märkt hur viktigt det är att landets ledning aktivt stöder amning och att amningsstödet koordineras och följs upp.
Amning har visat sig vara mycket viktigare än vad man tidigare har förstått, också i välfärdsländer som Finland. Amning påverkar hälsan både på kort och på lång sikt.
Med modersmjölken får babyn näringsämnen, antikroppar och hormoner i just de proportioner som bebisen behöver. De mikrober mamman har kommit i kontakt med i sin levnadsmiljö har byggt upp hennes immunförsvar och en del av de här antikropparna överförs till babyn via mjölken.
– Dessutom kan mammans kropp läsa av vad hennes baby behöver just i stunden. En het sommardag när babyn behöver mera vätska mjölken mera vattnig. Modersmjölken är också annorlunda beroende om babyn är nyfödd eller lite äldre. Ammade barn får på det här sättet ett skräddarsytt skydd som håller i sig också efter att de slutat ammas.
Speciellt bra är skyddet mot luftvägsinfektioner, diarréer och öroninfektioner men amningen minskar också risken för att senare i livet utveckla fetma, diabetes och en del autoimmuna sjukdomar.
Studier visar också att amningen har positiva effekter på barnets kognitiva kapacitet. För mamman innebär ammandet att hon har mindre risk för att insjukna i bröst- och äggstockscancer och i diabetes typ 2.
– Trots att amningen ger många hälsofördelar är det få bebisar som ammas i enlighet med rekommendationerna. Också i Finland behöver vi jobba för att hitta tillbaka till en kultur där amning ses som normen i samhället. Ibland är det inte möjligt att amma men oftast handlar det om att familjen inte har fått det stöd, den uppmuntran eller de konkreta råd de behövt i sin amning, säger von Koskull.
Även om det blivit vanligare att amma är det ännu mycket vanligt i vårt land att också ge barnet modersmjölksersättning.
I Finland följer vi, som medlemsland i WHO, den internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättningar.
Det är en förordning som hindrar producenter och försäljare att idealisera modersmjölksersättningar framom amning. Den förpliktigar producenten att informera kunden om att amning är bättre för barnet än modersmjölksersättning. När WHO:s generalförsamling antog koden år 1981 var det endast tre länder som röstade emot den. USA var ett av dem.
