Kolumn: Riskerna med alkoholbruk under graviditeten

I debatten om alkoholens hälsokonsekvenser har tyngdpunkten legat på de skador som de som dricker, och framför allt storkonsumenter, utsätter sig själva för. Det talas inte lika mycket om alkoholbrukets inverkan på medmänniskorna och särskilt om hur alkoholbruk under graviditeten påverkar fostret och barnet senare i livet. Helsingin Sanomat (2.1.2018) räknade upp, med hänvisning till tidskriften Addiction, ett flertal sjukdomar som alkoholbruk ökar risken för. Där ingick också graviditetsdiabetes och dess inverkan på barnet, men inte de fosterskador som alkohol kan orsaka. Omfattande internationell forskning visar att risk för fosterskador föreligger i varje graviditet där modern fortsätter dricka alkohol under graviditeten. Redan små doser kan skada fostret. Problemet gäller alltså inte enbart storkonsumenter av rusmedel. I början av en graviditet vet kvinnan inte nödvändigtvis om att hon är gravid och kan omedvetet utsätta sitt barn för fosterskador.

Alkohol tränger igenom moderkakan obehindrat, och på några minuter är alkoholhalten i fostrets blod lika hög som i moderns blod. Alkoholen försvinner långsammare ur fostrets blod, eftersom det finns alkohol i fostervattnet, och fostrets lever kan förbränna endast en bråkdel av den mängd alkohol som en vuxen persons lever kan förbränna på samma tid. Därför kan det ibland finnas mer alkohol i fostrets blod än i moderns. Risken för fosterskador ökar ju större doser modern dricker och ju längre in i graviditeten alkoholbruket pågår.

De första graviditetsmånaderna är kritiska särskilt med tanke på organbildningen. Exponering för alkohol kan orsaka missbildningar och somatiska sjukdomar, såsom hjärtfel, skelning, kortvuxenhet och avvikande utseende. Centrala nervsystemet utvecklas under hela graviditeten och är särskilt känsligt för alkoholens inverkan. Den allvarligaste följden är utvecklingsstörning, och i västvärlden är exponering för alkohol under fostertiden en av de vanligaste orsakerna till utvecklingsstörning. Hos de flesta utsatta barnen är skadorna ändå lindrigare och yttrar sig i form av problem på många utvecklingsområden, vilket påverkar skolgången, de sociala relationerna och förmågan att leva ett självständigt liv i vuxen ålder. Problem förekommer bland annat på följande utvecklingsområden: uppmärksamhet, minne, lärande, logiskt tänkande, språkutveckling, reglering av beteendet och socialt umgänge. Skadorna är livslånga. De kan inte botas, endast lindras genom rätt slags rehabilitering. Man får inte heller glömma uppväxtmiljöns inverkan på barnets utveckling. En traumatisk uppväxtmiljö ökar risken för utvecklingsproblem, men vi har ännu inte tillräckliga kunskaper om sambandet mellan uppväxtmiljö och alkoholexponering. Folkhälsan har nyligen inlett ett omfattande registerbaserat forskningsprojekt tillsammans med HNS, THL och FPA, där bland annat detta undersöks.

Forskningen har inte kunnat påvisa någon som helst säker gräns för alkoholbruk under graviditeten. Därför rekommenderas det att gravida kvinnor inte använder alkohol överhuvudtaget, och att kvinnor slutar dricka alkohol redan när de planerar en graviditet. Nu när den nya alkohollagen diskuteras och det talas om alkoholens skadeverkningar på individ- och samhällsnivå är det viktigt att också tala om alkoholbruk under graviditeten. Information om de fosterskador som alkohol kan orsaka bör spridas i samhället. Fakta om detta bör ingå åtminstone i undervisningen i hälsokunskap i alla skolor. Inom hälso- och sjukvården bör information ges till alla som planerar en graviditet.

Mödrarådgivningarna bör ha beredskap att ta upp alkoholbruk i samband med diskussionen om sunda levnadsvanor i allmänhet under graviditeten. Det är också ytterst viktigt att partnern stöder modern att undvika rusmedel.

Anne M. Koponen och Niina-Maria Nissinen – Koponen är docent i socialpsykologi och äldre forskare vid Folkhälsans forskningscentrum. Nissinen är magister i folkhälsovetenskaper och koordinator vid Folkhälsans forskningscentrum.

Kolumnen har också publicerats som en opinionstext i Helsingin Sanomat 17.1.2018.