Vilka möjligheter har Folkhälsan att bedriva ny social- och hälsovårdsverksamhet i regionerna? Vilka behov av insatser från tredje sektorn kan identifieras i de olika regionerna? Kan Folkhälsan skapa nya erbjudanden genom samverkan inom organisationen? Bland annat de här frågorna fick Samfundet Folkhälsans arbetande ledamöter ta ställning till då de möttes i Vasa lördagen den 25 mars för sin årliga strategidag.
Det huvudsakliga temat var den högaktuella vård- och landskapsreformen, som diskuterades utgående från regionala behov. I diskussionen konstaterades att likheterna är större än skillnaderna mellan de olika regionerna, men att det trots det behövs lokala perspektiv. Det är angeläget att stärka möjligheterna till vård, omsorg och socialservice på svenska. Särskilt i huvudstadsregionen och i Åboland är det här en utmaning. Folkhälsan har goda förutsättningar att fortsätta med sina etablerade verksamheter, det vill säga med vård och omsorg samt med hälsofrämjande aktiviteter.
Folkhälsan har under de senaste 20 åren satsat på att bygga ut ett ”pärlband” av Folkhälsanhus. I dag har vi 10 hus med serviceboende för äldre – allt från resurserat boende där man specialiserat sig på minnessjukdomar till lägenheter där invånarna bor helt självständigt.
De arbetande ledamöterna betonade i de diskussioner som fördes vikten av att också i framtiden kunna erbjuda äldreboende av hög kvalitet i samarbete med den offentliga sektorn, så att avgifterna inte blir ett hinder. En större satsning på hemvård ansågs vara viktig, likaså ett mångsidigt och flexibelt stöd till närståendevård.
Regionala allianser med andra producenter som vill erbjuda tvåspråkiga SOTE-centraler ansågs vara ett alternativ som bör utredas närmare. Särskilt såg man att Folkhälsan har en kompetens inom det sociala området. Planeringen av reformen har utgått främst från hälso- och sjukvård, medan den sociala sektorn hamnat i skuggan. En ökad valfrihet och ett förändrat system ökar behovet av information och rådgivning. Här ansåg man att Folkhälsan har en viktig roll.
I enlighet med regeringens spetsprogram för barn och familjer ska modeller för familjecenter utarbetas och tas i bruk i alla landskap. De nya familjecentren skall erbjuda barn- och familjeorienterade tjänster på ett smidigt och samordnat sätt med betoning på lågtröskel verksamhet och mötesplatser där även mera krävande former av stöd och vård finns tillgängliga. Det här är ett område där Folkhälsan har ett stort intresse att samarbeta med andra aktörer.
Hälsa och välfärd skapas inte inom hälso- och sjukvården. Besluten som gäller hälsofrämjandet blir kvar i kommunerna – utbildning, dagvård, bostäder, markanvändning, friluftsområden, parker, trafik, kultur, motionsanläggningar, förutsättningar för näringsliv. För att skapa goda förutsättningar för hälsa och livskvalitet är kommunerna fortsättningsvis viktiga samarbetsparter, i synnerhet när det gäller familjearbete och livsstilsfrågor.
Vård- och landskapsreformen innehåller många osäkerhetsfaktorer i synnerhet när det gäller förverkligande och tidtabell. Samfundets styrelse och operativa ledning fortsätter med arbetet för att hitta goda lösningar och också ta tillvara de möjligheter som förändringen erbjuder.
Viveca Hagmark, förbundsdirektör
Niklas Talling, förvaltningsdirektör
Publicerad 27.3.2017
