Helsingfors födelsekohortstudie (HBCS)

Inom Helsingfors födelsekohortstudie (HBCS) har vi inom ramen för två studiekohorter på sammanlagt 20 431 deltagare födda 1924–1944 främst fokuserat på faktorer som är aktiva under tidiga stadier i livet och vilken effekt dessa har på hälsan senare i livet. Den huvudsakliga studiekohorten består av 13 345 personer födda i Helsingfors mellan 1934 och 1944. Kohorten är en longitudinell studiekohort med data från hela livstiden inklusive fosterstadiet, tidig barndom och vuxenlivet.

Förutom denna omfattade epidemiologiska kohort har över 2000 deltagare slumpmässigt valts ut att delta i en klinisk del. Deltagarna har följts upp i över två decennier med fokus på metabolism, åldrande, kost och livsstil. Vi har även fokuserat på psykologiska faktorer så som personlighet, depression och ångest. Med andra ord fokuserar vi på hälsa och sjukdom ur ett livscykelperspektiv. Specifika fokus har varit att utforska hjärt- och kärlsjukdomar och deras riskfaktorer, kognitiv funktion, psykologiska samt åldringsrelaterade processer. An eftersom studiekohorten åldras har fokuset skiftat mer till friskt åldrande och ett hälsosamt liv ur ett livscykelperspektiv.

En GWAS (Genome-Wide Association Study) utfördes på HBCS. Ett av HBCS mål är att bedöma hur tillväxt och miljöfaktorer i början av livet relaterar till hälsa i vuxenlivet då genetiska faktorer samtidigt tas i beaktande.

Sammanfattningsvis har vi påvisat att tillväxtmönstren i det tidiga livet associeras med flera hälsofaktorer senare i livet, så som kranskärlssjukdom, typ 2 diabetes och mental hälsa. Långtidshälsoeffekten av moderns fetma under graviditeten har också studerats. Vi har utvärderat möjliga underliggande faktorer som förklarar dessa associationer bl.a. genetiska och epigenetiska faktorer. Flera icke-smittsamma sjukdomar kan ha sitt ursprung i början av livet, därför har optimering av hälsan hos kvinnor som är i reproduktionsåldern positiva följder för deras avkomma. En översikt av våra fynd i HBCS från de senaste 20 åren har publicerats i Annals of Medicine 2016 Sep; 48(6): 456-467. Här sammanfattas över 200 referentgranskade vetenskapliga publikationers fynd från HBCS och studien pågår fortsättningsvis. Våra resultat har väckt stort intresse internationellt, inklusive WHO och NIH, och har inkluderats i flera rekommendationer.

LoWe-spring studien

Målet med LoWe-spring studien (Long-term consequences of gestational glucose intolerance on Women’s and offspring’s health) är att studera sambandet mellan graviditetsglukosintolerans samt kvinnors och deras barns hälsa senare i livet.

Syftena med studien är att undersöka 1) om det finns hälsoskillnader mellan kvinnor med och utan graviditetsdiabetes och hur detta avspeglas senare i livet, 2) betydelsen som att fasta och post-challenge glukoskoncentrationer under standard orala glukostoleranstest har i att förutsäga av typ 2-diabetes, och 3) huruvida det finns skillnader mellan barn till kvinnor med och utan graviditetsdiabetes i förhållande till förlossningskomplikationer och senare hälsa.

Studiekohorten består av alla kvinnor från staden Vanda, Finland, som födde barn mellan 1 januari 2009 och 31 december 2015 och deras barn. Totalt finns det över 30 000 studiedeltagare. Den långsiktiga uppföljningen slutar den 31 december 2031 när de yngsta barnen fyller 16 år.

DeMod

Typ 1 diabetes (T1D) ökar risken vid graviditet, förlossningskomplikationer och risken för nedsatt hälsa för barnet. I fall där T1D finns som graviditetskomplikation kan höga erytropoietinkoncentrationer i fostervatten och fosterplasma som återspeglar fosterets syrebrist förklara negativa hälsoutfall hos barnet. Under 2017 inleddes studien "Utvecklingshälsa för vuxenhälsa hos avkommor till mödrar med typ 1-diabetes" (DeMoD).

Vårt mål är att undersöka:
1. Huruvida höga erytropoietinkoncentrationer i fostervatten och fosterplasma bland barnen till kvinnor med T1D är förknippade med barnets hälsa 18–23 år senare. Studiekohorten består av barn födda till kvinnor med T1D och med uppmätt erytropoietinkoncentration (n = 273) och deras matchade kontrollgrupp (n = 273). Studieobjekten kommer att studeras kliniskt (fysisk undersökning, hälsofrågeformulär, blod- och urinprover, EKG, pulsvåghastighet, mätningar av avancerade glycationsändprodukter, aktigrafi och kognitiva test).
2. Om det finns skillnader i hälsoresultat, baserat på nationella hälsovårdsregisterdata, mellan barn till kvinnor med T1D (n = 1762) jämfört med matchade barn till kvinnor utan T1D (n = 8810) under en 16-årig uppföljning.