Ansökan gör du lättast med den elektroniska ansökningsblanketten på semesterförbundets webbsida.

En närståendevårdare är en person, som har omsorg om en familjemedlem eller någon annan närstående som p.g.a. sjukdom, funktionsnedsättning eller någon annan särskild orsak är i behov av hjälp och därför inte klarar sig självständigt i vardagslivet.

Närståendevårdare är bl.a. föräldrar till barn med funktionsnedsättning, de som vårdar sin make/maka och söner och döttrar som tar hand om sina åldrande föräldrar.

Vårdrelationen kan ha utvecklats successivt i och med ett ökat vårdbehov eller plötslig sjukdom, olycka eller p.g.a. ett barn som föds med särskilda behov.

Nätverket för närståendevård i Finland – Suomen Omaishoidon verkosto

Vi ordnar olika slag av gruppverksamhet i de olika regionerna och på olika orter, bland annat anhörigcaféer och olika grupper för samtal och information, Lyfta tillsammans-grupper och Öppna dörrar-kurser och motionsgrupper tillsammans med andra aktörer för att stöda olika slag av närståendevårdare på olika sätt. Kommuner, församlingar och andra organisationer ordnar också verksamhet som stöder närståendevårdare. Kamratstöd, det vill säga stöd av andra i liknande livssituation, är ett bärande tema i all den gruppverksamhet vi ordnar. Information om service och stöd ingår också. Ta gärna kontakt och fråga ifall du letar efter gruppverksamhet nära dig och inte hittar något bland den verksamhet som Folkhälsan ordnar.

För att stöda familjer där närståendevård är en del av livet ordnar vi olika slag av verksamhet där rekreation, samvaro och kamratstöd erbjuds. Rekreationsdagar för närståendevårdare, rekreationsdagar för föräldrar till barn med särskilda behov och för familjer och par med olika slag av närståendevårdssituationer ordnas i de olika regionerna. Semesterdagar för närståendevårdare och vårdtagare ordnas i samarbete med Svenska semesterförbundet i både Nyland och Österbotten.

Information om vad närståendevård innebär, om service och stöd erbjuder vi både i all vår egen verksamhet, på föreläsningar som ordnas av andra. På hemsidan finns länkar till både lagstiftning, FPA och andra organisationer för att våra du ska hitta den information som du behöver bäst. Vi svarar gärna på frågor om närståendevård, både per telefon och e-post. Det vi inte vet försöker vi ta reda på!

Eurocarers: Omsorgen ska vara delad och rättvis

I EU utförs 80 procent av all vård och omsorg av informella omsorgsgivare, det vill säga anhöriga. Över hälften (59 procent) av de anhöriga som är 18 år eller äldre är kvinnor. Omsorgsgivandet riskerar att påverka dessa personers hälsa, karriär och ekonomi negativt.

Yrkesverksamma kvinnor i EU lägger i snitt 22 timmar i veckan på obetalt omsorgsarbete, medan motsvarande tid bland yrkesverksamma män är mindre än tio timmar i veckan. Tiden som anhöriga lägger på att vårda, hjälpa och stötta sina närstående beräknas dessutom öka till följd av covid-19-pandemin. Detta får negativa konsekvenser för kvinnors möjligheter till sysselsättning och deras arbetstider. Ett långvarigt ansvar för vård av närstående tenderar att förvärra löne- och pensionsskillnaderna mellan könen – som redan existerar till följd av omsorg om de egna barnen.

Eftersom det finns skillnader i hur mycket omsorg som kvinnor och män ger till närstående, finns det också skillnader i vilket stödbehov de har. Kvinnor upplever större problem med sin psykiska hälsa än män gör (54 procent respektive 46 procent) och fler kvinnor än män anser att det behöver erbjudas fler stödinsatser kopplat till psykisk hälsa och välmående (54 procent respektive 46 procent).

Forskning från The European Institute for Gender Equality (EIGE) visar att fördelningen av omsorg och ansvar i hemmet bland kvinnor och män tillhör ett av de mest problematiska områdena inom EU när det gäller jämställdhet.