• Vår fritidspedagog leder rastaktiviteter och på fredagarna spelar hon musik på skolgården.
• Vi har satsat mycket på rastaktiviteter i vår skola. Det finns många olika sätt att tillbringa rasterna på. Alla får vara med och hittar säkert något som de gillar att göra. Vi kan spela pingis. Vi kan besöka mellanmålsautomaten och elevcafé. I elevcafé får vi köpa sötsaker, lyssna på musik och vara med vänner. Vi kan låna fotbollar och basketbollar. Vi kan besöka sportis och spela volleyboll och brännboll. Vi kan besöka biblioteket, där kan vi läsa läxor och böcker. Där kan man också umgås med kompisar i en lugn miljö. Det kan man även göra i “lugna vrån”. Under vissa raster får man dansa loss till "Just dance" i gymnastiksalen. Ibland ordnar väneleverna rastaktiviteter åt hela skolan.
• På rasterna leker eleverna inte klassvis utan är oftast blandade. Hela skolan har ibland aktivitetsrast där alla är med i någon aktivitet. Det är elevkåren som planerar och håller stationer med olika aktiviteter.
• Rastverksamheten är en arbetsgrupp på skolan ansvarig för. Vi har bland annat fått hjälp av stadens ungdomsledare som kommit och hållit tävlingar och program för elever och vår ungdomspolis besöker oss nu som då för att prata med elever på gården och synas i skolbilden. Utöver det har vi en rink som används flitigt där det spelas både fotboll och korgboll.

• Köket serverar god mat och personalen är glad och trevlig. De lagar oftast maten från grunden och bakar bröd. De lägger stor vikt vid att dekorera matsalen vid advent, jul och halloween.
• Vår städare har gröna fingrar och vi har många vackra blommor i skolan. Flera klasser samlar löv eller frukter och när de har fått 10 st får de rösta fram en belöning.
• Vi har ett fint bibliotek och möjlighet att gå och låna böcker där.
• Vi har ett aktivitetsrum i skolan som eleverna fått ge idéer till. Vi har även en elevkiosk, där eleverna får komma med önskningar om vad som gärna skulle få säljas.
• Vår myshörna är trivsam och avsedd för alla i skolan. Det är tyst och lugnt att arbeta i myshörnan. I myshörnan finns tidningar att läsa. En kan också ta med sin egen bok. Myshörnan är inredd med soffor, dynor, gungstol, piano och fina bord. Det finns växter som gör utrymmet mer trivsamt.
• I vår skola trivs vi speciellt bra eftersom vi har en skog på skolgården där vi kan bygga kojor, spela frisbeegolf och göra saker med naturen. Vi ser även ibland olika djur som t.ex. flygekorrar, älgar, hjortar. Bredvid skolan finns även en gård med får och en åker. På vintern har vi ett fint skidspår på åkern. Vi har också en mycket stor idrottsplan vilket gör att man kan ha många olika spel och det blir inte trångt. Skolan är så liten att alla barn känner varandra och det ger trygghet. Vi leker tillsammans från förskola till åk 6, ingen större skillnad på vilken klass vi går.
• Vår skolmat är enastående. Vi har enligt många nästan den bästa skolmaten i Finland och valmöjligheterna är många. Den väl valda menyn och de bra vegetariska alternativen gör skolmåltiderna till den bästa delen av skoldagen. Tiden i matsalen är då vi i lugn och ro kan njuta av god mat och ha roligt med vänner.
• Det som gör vår skola trivsam är att den byggs ut och blir väldigt stor och fin. Skolan har många olika färger och former. Också skolgården byggs om och blir stor med nya redskap. Vi har också en skog där man kan leka och bygga kojor. På rasterna är flera rastvakter ute och det känns tryggt.

• Elevkårsstyrelsen har tillsammans gjort en video där de visar vilka saker som bidrar till en bättre skolvardag. Styrelsen har tagit del av insamlat material av alla elever i skolan och plockat ut de bitar som skolan satsat på för en trivsam skola för alla. I videon framkommer det hur vi i skolan visar respekt för alla i personalen, städerskorna och eleverna.
• Vi satsar i år på att göra elevernas röster hörda. Skogsdagen kom upp som ett förslag i skolans elevråd och den blev av en dag i oktober. Det blev en väldigt lyckad dag och bidrog på många sätt till trivseln i skolan.  Skogsdagen var en kravlös dag med samvaro, kojbyggande, korv- och pinnbrödsgrillning samt svampplockning. Hela skolan deltog, även kökspersonal, vilket skapar fin gemenskap. Kojbyggandet var det enda som lite styrdes av de vuxna. Eleverna fick inte själva välja grupper utan de delades in i åldersblandade grupper.
• Motivation och engagemang växer när eleverna känner att de har möjlighet att påverka sin lärmiljö.  Genom elevrådet har vi utarbetat gemensamma principer, trivselregler och på elevernas initiativ startat rastverksamhet, som de äldre eleverna drar för de yngre.
• Sedan två år tillbaka har vi en trivselenkät som både elever och föräldrar fyller i. Utgående från svaren i denna enkät har vi kunnat förbättra skoltrivseln och gemenskapen i vår skola. Svaren gås igenom med personalen, eleverna, elevkårsstyrelsen, Hem och skola samt byalaget (arbetsgrupp för byns invånare). Vi är måna om att eleverna får veta att deras röst blir hörd och vi berättar för dem vartefter vi kan uppfylla elevernas och hemmens önskemål. Följande önskemål har kommit fram vid enkätundersökning: en förlängd rast per dag, få spela frisbeegolf på rasterna, uteredskap så som flera bollar, sandlådsleksaker, hopprep, möjlighet att rida och rasta käpphästar på rasterna, pingisbord, läsrast, uppfinnarrast, myshörna, regler om mössanvändning och uppmuntran att använda cykelhjälm (föräldraönskemål), sandslottstävling, uppfinnartävling, bokförslag, matönskemål, plättkalas, önskemål om utfärder, skateramp, konstgräsplan, klättervägg.

• Elevrådsstyrelsen har frågat alla klasser vad som gör att eleverna trivs i skolan. Utgående från svaren har elevrådsstyrelsen valt att sammanfatta alla svar i en plansch med sex väsentliga punkter som påverkar trivseln: maten är supergod och heimalagad, det är roligt att vara i skolan, bra motionsmöjligheter, alla får vara med och leka, lärarna är bra, alla får vara sig själv.

• Nu kan vi igen ordna ”Höstsjung” – då samlas hela skolan under en lektion och sjunger tillsammans. Vid lillajul bjuds eleverna på glögg och pepparkaka och mysigt mingel.
• Årliga traditioner är viktiga. De ökar trivseln och stämningen i skolan. Exempel på traditioner vi har: terränglöpning, innebandyturnering, cirkusgymnastik, gårdsfest, fotbollsturnering, läsnatt, olika ”speciella” maträtter på högtider.
• Elevkåren har tillsammans med lärarna det senaste läsåret och detta funderat ut "Kul-dagar" då samtliga klasser, F–6, gör någonting tillsammans. Eleverna är indelade i åldersblandade grupper då vi har en "Kul-dag". Vi har haft julkul och en julstig med olika uppgifter längs upplyst rutt och påskkul med olika stafetter med anknytning till påsken. Skogsskoj har inneburit skogsparkour och spel, under vinterkul får eleverna bygga snöskulpturer och under svenskaskoj ordnas modersmålslektionen utomhus.
• På initiativ av eleverna ordnade vi en Må bra-dag i skolan. Alla fick fundera på saker som gör att man mår bra. Skolhuset förvandlades för en dag till till dansstudio, massagesalong, frisörsalong, parkourbana, kampsportsal och yogastudio. Föräldrar, föreningar och byn ställde upp. Dagen blev en succé!
• Vi har olika teman som vi arbetar med under åren, till exempel ”Boktober”. På våren har vi en städdag och då gör vi skolgården ren och fin. På hösten deltar vi i en idrottsdag och på våren deltar vi i stafettkarnevalen. Hela skolan deltar också i Röris.
• Vi har haft en vecka med välmående som tema. Då har eleverna själv fått bestämma något litet extra, som görs under lektionerna så som se på film, ha en frågesport, gå på en promenad, ta en vilopaus eller spela sällskapsspel. Det har också varit djur på rasterna som har kommit och besökt skolan. På rasterna har man fått bekanta sig med hästar och hundar. I skolan har vi också varje dag en temarast på långrasten (varje vecka hela året) där man frivillig kan gå med och göra saker med de lärare som sköter om rasterna.
• Alla klasser är tillsammans ute i skogen en vecka på våren och en vecka på hösten. Däremellan går enskilda klasser dit och har undervisning i olika läroämnen under hela läsåret och hela skolan kan gå dit vid speciella tillfällen. I skolskogen får eleverna umgås över klassgränserna, samarbeta med att göra upp eld, koka mat, bygga upp lägret och plocka lingon. Eleverna lär sig att ta ansvar och värna om naturen. Vi är ute i friska luften och får motion. Vi umgås med vänner i våra kojor var man också kan äta sitt mellanmål, läsa en bok, äta mat eller bara slappna av. Dessa tillfällen i skolskogen stärker vår skolanda, ökar trivseln i skolan och gör att vi lär känna varandra bättre.
• Eleverna för fram att temadagar och gemensamma evenemang samt roliga saker att göra på rasterna är väldigt viktigt för att skolan ska upplevas trivsam. I vår skola ordnar vi bland annat vändagsfest med dans och musikprogram, temadagar kring halloween och påsk där vi klär ut oss och så uppmärksammade vi bland annat Prideveckan med en selfiepunkt och regnbågspynt runt omkring i skolan. Vi inleder året med en utedag för hela skolan. Sjuorna deltar i “sjuornas dag” som planeras och leds av väneleverna. Årskurs 8 och 9 har en utedag med olika stationer och utmaningar som de deltar i med sin egen klass. Målet med denna dag är att skapa klassanda och stärka gemenskapen i den egna klassen och skolan.

• I vår skola finns en atmosfär där alla bryr sig om och tar hand om varandra. Vi är bra på att ta hand om nya elever.
• Vi ger varandra komplimanger, är ärliga och peppar varandra. Vi respekterar varandra och visar hänsyn till alla. Vi låter bli att bråka med varandra. Alla får säga sin åsikt. Vi leker med nya vänner och vi får vara oss själva.  
• Lärare behandlar alla lika och är snälla. Vi känner oss trygga med personal som hjälper till och behandlar alla jämlikt. Det är viktigt att ha mer än en vuxen i klassen speciellt då elever behöver mycket hjälp. 
• Genom att tillsammans göra små och stora "hjältedåd" eller uppdrag ökar trivseln i skolan. Trivselhöjare är enligt eleverna att få vara delaktig i planeringen av ”hjältedåden”. Stora hjältedåd kan vara att springa eller gå Unicef-rundan, att plogga tillsammans, att plocka skräp och städa på fadderstranden, att vara energihjältar och spara på energin genom att släcka lampor då man inte vistas i rummet och att föra dryckeskartonger till återvinningen. Små, men viktiga "hjältedåd" kan vara att leka med väneleven på rasten, öppna dörren för klass-kompisen och att hälsa på varandra då man ses på morgonen.
• På vår skola utlyser trivselledarna skolfreden. Trivselledarna är elever som frivilligt vill arbeta med trivsel och aktiviteter som bidrar till en trivsam och välmående skolmiljö. I samband med skolfreden brukar trivselledarna ge en uppgift till alla klasser. Det är en uppgift som bildar något gemensamt alster för hela skolan. Årets gemensamma uppgift var att alla skolans elever skulle måla varsin fjäder. Dessa fjädrar i sin tur bildar stora styrkevingar. Under läsåret kommer alla klasser att jobba med styrkor och varje elev skall hitta sina styrkor. Styrkorna ger oss vingar för att klara av vardagens utmaningar. Skolfredsuppgifterna finns synliga i skolan både nya och gamla, och påminner oss att alla är en viktig del av vår skola. Eleverna känner delaktighet i skolans alster. Skolfredsuppgifterna påminner oss om vad som gör att vi trivs tillsammans i skolan.

• I vår skola är alla delaktiga och alla har en plats. Respekt är ett ämne vi värderar högt. Att ingen blir mobbad och att alla är värda lika mycket är något vi står för. Att tillsammans komma ihåg vad vi står för kan ibland även bli en utmaning. Enstaka kan glömma bort det emellanåt, men tas då ner på jorden av sina kompisar som påminner om hur det ligger till.
• Under den svåra coronatiden har det varit viktigt för oss att hållas positiva. Utmaningen med alla distansstudier och uppgifter gjorde att många blev mer negativt inställda till skolan och skolgången. Då vi alla satt på distans försökte eleverna hjälpa varandra så gott det gick och pratade mycket med varandra för att hålla uppe motivationen. Väl tillbaka i skolan är stämningen på topp. Går du i korridoren hörs prat, skratt och skrik på rasterna. Tillsammans har vi roligt i skolan och det är viktigt för att trivseln ska hållas uppe. Visst har vi alla sämre dagar emellanåt, men hos oss kan vi höja varandras humör och göra skolan till en plats där alla trivs och har roligt.
• Vi skrattar tillsammans! Vi är alla olika och det får vara så. Vi ser olika ut, tycker om olika saker och vi är olika personer, men vi är alla lika mycket värda oberoende av vilka vi är. Alla accepteras så som de är. Vi tar alltid alla med och ingen blir ensam. Det finns alltid någon att prata med och ingen lämnas utanför. Vi alla är kompisar med varandra och vi har vuxit upp tillsammans. Kompisarna påverkar inte varandra på ett dåligt sätt utan vi hejar på varandra. Vi skrattar också väldigt mycket. I vår skola är alla lärare trevliga och hjälpsamma. De hjälper oss med alla problem och gör timmarna intressanta. Vi har en bra sammanhållning. Alla är trevliga mot varandra. De stora tar hand om de små.
• Vår skola ligger geografiskt ca 20 km från närmaste stad. Detta bidrar till att fritids- och föreningsverksamhet är minimal i byn. Därför har vi i vår skola satsat på klubbverksamhet under många år. Eleverna och hemmen får önska hurdana klubbar de vill att skolan skall ordna. Utgående från elevernas önskemål har vi ordnat käpphästklubb, lego technic -klubb, lego mindstorm -klubb, klubb för kreativt skapande, frisbeegolf-klubb, bollklubb, gymnastikklubb, bandklubb, djurklubb, pysselklubb, rytm- och rörelseklubb. Dessa klubbar ordnas i regel efter skoldagen en gång per vecka och alla elever som önskar får delta.
• Vid alla hjärtans dag firar vi alltid vänveckan med program för varje dag. Vår ”vänskaps speed dating” har varit omtyckt. Alla elever funderar ut 5–6 frågor de vill fråga de andra eleverna. De yngre eleverna sätter sig i en inre ring och de äldre i en yttre ring framför de yngre och så kan ”datingen” börja. Efter någon minut flyttar sig de i yttre cirkeln till följande elev.

• Vi har ”utbildade” elever i åk 6 som vänelever till elever i åk 1. På detta sätt känner ettorna sig genast trygga i skolan och trivs därmed bättre. Väneleverna läser och leker med ettorna. Ibland kan de även hjälpa till i klassen. Vänelevsverksamheten bidrar till att alla lär känna alla i vår skola. I flera år har vi i skolan haft vänelevsverksamhet, men så kom coronapandemin med alla restriktioner. Genast på hösten efterlyste eleverna verksamheten och nu äntligen har vi igen kommit igång. Eleverna hade klassmöten om vad de vill göra med sin vänelever och klassrepresentanterna samlades till elevrådsmöte. Denna gång planerades utomhusverksamhet, men snart hoppas vi att vi igen kan planera inomhusverksamhet. Elevrådet kom till följande: En rast på förmiddagen varje dag drar de äldre eleverna lekar med de yngre. Det skall bli en elefantfotbollsturnering med vänelever i samma lag. En naturstig med frågor och utelekar. Omtyckt inomhusverksamhet med väneleverna har överlag varit att läsa läsläxor, sagor och andra böcker, spela brädspel, pyssla och ha disco. De äldre hjälper också de yngre med att spänna skridskor och skidkängor.

• Vår skola har nu för andra läsåret trivselledare på skolan. Det är elever i åk 4–6 som frivilligt har ställt upp för att bidra till en god stämning och ett gott föredöme på skolan. Trivselledarna har möte varannan vecka och diskuterar under ledning av skolans rektor aktuella saker som har med skoltrivsel att göra. Två gånger i veckan drar de rastlekar för alla klasser. Trivselledarna har via skolans Hem och Skola-förening fått mössor så att alla elever lätt kan veta vem som är trivselledare.

• Alla klasser har i samband med skolfreden den 25.8 fått i uppgift av väneleverna att fundera på hur vi gör vår skola trivsam. Väneleverna hade spelat in en video med årets skolfredstal som visades i alla klasser. Efter det uppmanade väneleverna alla att klassvis diskutera trivseln i skolan. Lärarna ledde diskussionen och sammanfattade klassernas diskussioner i ett digitalt dokument som sedan väneleverna fått ta del av och sammanfattat i samarbete med vänelevshandledarna.

I vår skola har vi under flera år utarbetat och utvecklat ett program för att ta emot de nya sjundeklassisterna för att ge eleverna en bra och trivsam start i den nya skolan. Under alla aktiviteter är skolans vänelever engagerade och står för programmet eller medverkar i programmet.

Programmet inleds redan på våren med sexorna med en ”sexornas dag”. Elever från olika lågstadier samlas på en lägergård där rektorn kungör de nya åk sju klasserna. Efter det blir det olika samarbetsövningar och övningar för att bekanta sig med varandra. Lekarna leds av vänelevhandledarna och skolcoacherna samt någon lågstadielärare. Väneleverna deltar med sina klasser i aktiviteterna. Dagarna brukar bli lyckade och många klasser grundar redan på sexornas dag en whatsapp-grupp för klassens elever.

På våren besöker också sexorna skolan. Då får eleverna bekanta sig med nya skolhuset och ställa frågor. Väneleverna guidar och är aktiva i diskussioner. Väneleverna deltar på föräldramötet och berättar om sin verksamhet för sexornas föräldrar.

På hösten när skolan börjar är väneleverna på gården och samlar in sin åk 7 klass.  Eleverna i åk 7 känner sen tidigare sin egen klass vänelever och skolstarten känns hoppeligen trygg. Väneleverna dyker upp i klassen flera gånger under första skoldagen. Vänelever kan snabbt besvara frågor om skolans regler, skolgården och rastutrymmen och förklara saker som hör till nya skolans rutiner.

Inom de två första veckorna ordnas också teambyggareftermiddagar på annan plats än i skolhuset. Vänelevshandledarna och skolcoacherna leder programmet med olika samarbetsövningar, uppgifter med problemlösning och lekar. Väneleverna är med i sin klass och deltar i övningarna och fungerar som rollmodeller i sina klasser.

Vänelevernas arbete med sin klass fortsätter ännu med en lektion elevhandledning. Där planerar väneleverna sin lektion med olika övningar och leder den åt sin klass med diskussion och efterbehandling. Övningarna brukar bestå av namnlekar, olika nöjeslekar, samarbetsövningar och också olika värderingsövningar.

Vänelevsverksamheten fortsätter sedan under resten av läsåret i form av olika rastaktiviteter som utmaningar för elever (exempelvis gemensam färgkod i klädseln) och olika turneringar (så som pingis) för hela skolan. Även olika högtider är viktiga för vår verksamhet och trivsel.