Unga omsorgsgivare

Unga omsorgsgivare

Folkhälsan arbetar för att sprida information om unga omsorgsgivare. I samverkan med andra organisationer skapar vi verktyg för att identifiera dem och metoder för att nå dem. Det behöver också utvecklas stöd i samverkan med unga omsorgsgivare – sådant stöd de behöver och vill ha.

Vem är det?

Unga omsorgsgivare är barn och unga under 18 år som p.g.a. olika omständigheter bär ansvar för vård, omsorg, assistans och andra slag av stöd till familjemedlem eller någon annan närstående.

Barn som anhöriga är de barn som har en närstående med någon form av funktionsnedsättning. Av dem är bara en del unga omsorgsgivare.

Unga omsorgsgivare kallas på engelska Young carers och på finska Nuoret hoivaajat.

Vad gör de?

Unga omsorgsgivare kan bära ansvar för vård, wc- och duschhjälp, hushållssysslor, administration och för att hålla reda på hur en familjemedlem mår. Syskon kan bära ansvar för ett annat syskon, då föräldrar inte klarar av det. Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa bär ofta ansvar utan att berätta det för någon, av rädsla för att föräldern eller familjen ska bli utpekade. Oro för att mista sin familj kan också ligga bakom oviljan att prata om sin situation.

Hur påverkar ansvaret unga omsorgsgivare?

Skolgång, vänskapsrelationer, fritidsintressen och barnets utveckling kan påverkas negativt då unga bär ansvar för vård och omsorg.

Många unga omsorgsgivare säger ändå att det finns mycket positivt i deras liv och detta stöds av forskning. Tack vare sina erfarenheter kan relationerna inom familjen vara nära och goda, de är viktiga och uppskattade, de har kunskaper och förmågor som de känner sig stolta över.

Det positiva överväger då familjen får det stöd och den hjälp som behövs och den unga inte bär ett för stort ansvar.

Vad vet vi?

I Finland uppskattas antalet unga omsorgsgivare vara ca 20 000, en siffra som baserar sig på data från FPA. I Sverige, Schweiz och Storbritannien och i andra länder uppges andelen vara 2–8 %, siffror som är baserade på undersökningar eller uppskattningar.

Vi vet att de finns i Finland också. De finns i skolorna, inom fritids- och ungdomsverksamhet, konfirmandundervisningen, sociala medier, på alla ställen där det finns barn och unga.

Och på alla de platserna behöver det finnas vuxna som kan känna igen dem, bry sig om dem, ställa de rätta frågorna och ha verktyg för att stöda och hjälpa dem.

”Unga omsorgsgivare är barn och unga personer under 18 år som bär eller är beredda att bära ansvar för vård och omsorg, assistans eller stöd till en annan familjemedlem. De utför, ofta regelbundet, betydande eller omfattande vård och omsorgsuppgifter och tar på sig ansvar på en nivå som vanligtvis skulle associeras till en vuxen.

Personen som får vård och omsorg är ofta en förälder men kan vara ett syskon, en far- eller morförälder eller någon annan släkting som har funktionsnedsättning av något slag, har någon kronisk sjukdom, psykisk ohälsa eller något annat tillstånd som är kopplat till ett behov av vård och omsorg, stöd eller tillsyn.”

– Professor Saul Becker vid University of Sussex, Storbritannien

Young carers are children and young persons under 18 who provide, or intend to provide, care, assistance or support to another family member. They carry out, often on a regular basis, significant or substantial caring tasks and assume a level of responsibility which would usually be associated with an adult.

The person receiving care is often a parent but can be a sibling, grandparent or other relative who is disabled, has some chronic illness, mental health problem or other condition connected with a need for care, support or supervision.”

– Professor Saul Becker, University of Sussex, UK

Information om enkät

Under sommaren 2019 kommer deltagare i konfirmandundervisningen inom Borgå stifts församlingar att få kunskap om vad det innebär att vara ung omsorgsgivare. Därefter får både konfirmander och hjälpledare möjlighet att besvara en enkät om att bära ansvar för vård eller omsorg för någon i deras närkrets.

I bl.a. Storbritannien, Sverige, Schweiz och Australien är unga omsorgsgivare/young carers kända begrepp. Där finns forskningsresultat som bl.a. visar ungefär hur många unga omsorgsgivare det finns, vem de vårdar, hur ansvaret för vård och omsorg påverkar deras liv och vilka slag av stöd och hjälp de behöver. I många länder finns stödverksamhet, t.ex. Young Carers Centers i Storbritannien. I de länderna anses det höra till de ungas allmänbildning att känna till unga omsorgsgivare och deras livssituation bl.a. för att öka förståelsen för de unga vars liv påverkas av ansvar för vård och omsorg. I Finland är vi inte riktigt där än.

Vi vet ändå att unga omsorgsgivare finns också hos oss. De finns i skolorna, inom hobbyverksamhet och också inom kyrkans verksamhet för unga. Vi behöver veta mer om dem!

För att få någon uppfattning om ungefär hur många unga omsorgsgivare vi har i Finland och något om deras livssituation samarbetade Projekt Jangsterit från Närståendevårdarnas förbund i fjol med  de finska församlingarna inom Esbo kyrkliga samfällighet. Ungdomar inom konfirmandundervisningen fick möjlighet att besvara en enkät kring ämnet.

Församlingarna fick tillgång till ett informationspaket som diskussionsunderlag och kunde inom ramen för verksamheten lyfta frågan med de unga. Präster, ungdomsarbetsledare eller diakoner inom konfirmandundervisningen fanns på plats för frågor och stöd i de fall det behövdes. De kunde också ge de unga tips på var de kan få hjälp och stöd.

År 2019 har projektet Alisa i Joensuu tillsammans med församlingarna i Joensuu-regionen en liknande satsning med motsvarande enkät.

Kyrkostyrelsens svenska avdelning har beslutat att ge också församlingarna inom Borgå stift samma möjlighet.

Enkäterna görs fullständigt anonymt och det finns ingen möjlighet att identifiera enskilda svarare.  Statistiken och analyserna av enkäten görs av Tammerfors universitets tietopalveluyksikkö TUPA för alla regioner. Resultaten samlas och används för att belysa unga omsorgsgivares situation i Finland och ge underlag att utveckla olika former av stöd. En förhoppning är att forskare skulle intressera sig för denna grupp.

För att säkerställa att enkäten som gjordes i Esbo sommaren 2018 utfördes på ett forskningsetiskt riktigt sätt sändes den för förhandsgranskning till Nuorisotutkimusseuras forskningsetiska råd för utlåtande, där den godkändes. Enkäterna 2019 utförs på samma vis och med samma riktlinjer. Det forskningsetiska rådet har tillfrågats också i år och ansett att utlåtandet från förra året räcker till.

Kontakt

    • Jonna Skand

      Sakkunnig närståendevård, Nyland

    • tfn:
      046 810 5037

    • Kontakta