Grupp Simonsen

Hälsofrämjande och stärkande miljöer

Hälsofrämjande är ett avgörande mål i den finska hälsopolitiken. Detta forskningsprograms syfte är att stärka forskningen inom området för hälsofrämjande och fokuserar på miljöns påverkan på hälsa och hälsobeteende, med särskild tonvikt på sociala, kulturella och empowerment-möjliggörande faktorer. Fokuspopuationerna är ungdomar, personer med typ 2-diabetes och äldre vuxna, och forskningssammanhangen är skolor, familjer och samhällen; primärvård och kommuner; och de nordiska länderna. I forskningsprogrammet ingår tre huvudstudier: 1. Hälso- och hälsobeteenden och skillnader mellan elever i svenska och finsktalande skolor i Finland, 2. Forskningsprojektet för god diabetesvård och 3. Hälsopromotion i ett nordiskt perspektiv.

Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor

Hälsa är en resurs för barn och ungdomar i vardagen, och omständigheter under denna tid i livet kan ha en enorm inverkan på hälsoutvecklingen senare. Kunskap om hälsa, välbefinnande och hälsobeteende samt övriga bidragande faktorer och förändringar över tid behövs för att stödja beslutsfattande och hälsofrämjande arbete på flera samhälleliga nivåer.

I studien undersöker vi upplevd hälsa, hälsobeteenden och sociala sammanhang bland 11, 13 och 15 åriga elever smt förändringar i dessa under de senaste två decennierna. Undersökningen inkluderar numera även gymnasieelever och studenter i yrkesskolor i en studie som inleddes år 2020. Faktorer som påverkar skillnader i hälsa och hälsa, särskilt empowerment-möjliggörande faktorer, inklusive hälsokunskap, undersöks. Dessutom studerar vi möjliga skillnader i dessa indikatorer och trender mellan elever i svenska och finsktalande skolor för att förstå hälsoutvecklingen bättre på ett generellt plan. Vi använder data från 1. det finska urvalet av skolbarn i den internationella multicentrestudien 'Health Behaviour of School-aged Children' (HBSC http://www.hbsc.org/), samordnad av Världshälsoorganisationen WHO och Universitetet i Jyväskylä, och 2. studien Fysiska aktivitetsbeteenden hos barn och ungdomar i Finland (LIITU-studien) samordnad av universitetet i Jyväskylä. Båda studierna samlar in nationellt representativ data och görs i samarbete med FHRC, och därmed säkerställs också data från svensktalande skolor i Finland.

God diabetesvård - forskningsprojektet

Ökad förekomst av typ 2-diabetes (T2D), även bland yngre vuxna, är en utmaning för folkhälsan i Finland och över hela världen, vilket också sätter ett växande tryck på hälsovårdssystemen. Forskningsprojektet 'God diabetesvård' fokuserar diabetesvårdens effektivitet. Målet är att hitta bästa möjliga medel för att primärvården och kommuner ska kunna uppnå gynnsamma resultat inom diabetesvården. Urvalet är taget från ett landsomfattande register. Nästan 2 900 vuxna med T2D från fem kommuner i Finland deltog i postundersökningen år 2011. Studien hade en svarsandel på 57 %.

Forskningsprojektet undersöker:

1) vårdkvalitet i primärvården, med fokus på hur personcentrerad samordnad vård, kontinuitet i vården, självständigt stödjande hälsoklimat och förtroende för vårdpersonal är förknippade med vårdresultaten, till exempel självständig diabeteshantering inklusive hälsosam livsstil, empowerment och allmänna hälsoresultat, och

2) vilka andra viktiga livskontekstuella faktorer, såsom ålder, livstress, diabetesrelaterad stress, kronisk smärta, emotionellt välbefinnande och socialt stöd, samt gemenskapsstöd inklusive möjlighet att påverka hälso- och livskvalitetsfrågor i samhället, är förknippade med utfallet av vård bland patienter med typ 2-diabetes.

Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv

De nordiska länderna är kända för sina omfattande välfärdssystem, goda levnadsvillkor och förhållandevis goda folkhälsa. Forskning som jämför olika hälsofrämjande strategier, kontexter och resultat med ett nordiskt perspektiv är ett sätt att stärka kunskapsområdet och utveckla den teoretiska förståelsen för hälsofrämjande. Denna studie är en del av ett samarbete inom Nordic Health Promotion Research Network (NHPRN), med ett särskilt fokus på hälsosamt åldrande. Men även andra synpunkter utforskas.

Hälsosamt åldrande i ett nordiskt perspektiv:

Åldrande och hälsa kopplade till flera viktiga frågor då andelen seniorer ökar i befolkningen. Hälsosamt åldrande har definierats som processen att optimera möjligheterna för fysisk, social och mental hälsa för att göra det möjligt för äldre att delta aktivt i samhället utan diskriminering och njuta av en oberoende och god livskvalitet.

Med definitionen som utgångspunkt tillämpar studien teori och perspektiv från humaniora och samhällsvetenskap för att förstå effekterna av specifika sammanhang då människor åldras. De nordiska välfärdsstaterna och deras pågående demografiska förändringar är en viktig utgångspunkt för studien. Forskningen tillämpar i första hand kvalitativa metoder, erkänner vikten av att höra äldres röster, med ett empiriskt fokus på intervjuer, berättelser och textanalys. Centrala begrepp och värderingar som undersöks empiriskt och teoretiskt är värdighet, autonomi, deltagande, och en känsla av säkerhet. Denna studie är ett samarbete inom gruppen 'Healthy Aging', som är en del av NHPRN.

Läs mera

Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor

PI Nina Simonsen, PhD

Eva Roos, PhD, Adjunct professor

Nanna Wackström MSc (part-time; HBSC-study)

Pauliina Hiltunen MSc (part-time; LIITU-study)

Jenny Ray, BSc (part-time; LIITU-study)

Carola Ray, PhD, Adjunct professor (LIITU-study)

God diabetesvård - projektet

PI Nina Simonsen, PhD,

Anne Maarit Koponen, PhD, Adjunct professor

Nanna Wackström MSc (part-time)

Hälsofrämjande ur ett nordiskt perspektiv

PI Nina Simonsen, PhD

Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor

Simonsen N, Lahti A, Suominen S, Välimaa R, Tynjälä J, Roos E, Kannas L. Empowerment-enabling home and school environments and self-rated health among Finnish adolescents. Health Promotion International 2020;35(1):82-92; doi:10.1093/heapro/day104. (advance access 24 December 2018)

Simonsen N, Roos E, Suominen S, Laakso M, Lehto E, Villberg J, Tynjälä J, Välimaa R, Ojala K, Kannas L: Hälsotrender bland elever i svensk- och finskspråkiga grundskolor 1994–2014: WHO:s skolelevsstudie (HBSC-Study). Research Center for Health Promotion, University of Jyväskylä, Publications 7, 2016. https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/51712

Nuutinen T, Lehto E, Ray C, Roos E, Villberg J, Tynjälä J: Clustering of energy balance-related behaviours, sleep, and overweight among Finnish adolescents. International Journal of Public Health. 2017;62(8):929-938. DOI: 10.1007/s00038-017-0991-4

Hagquist C, Välimaa R, Simonsen N, Suominen S. Differential Item Functioning in Trend Analyses of Adolescent Mental Health – Illustrative Examples Using HBSC-Data from Finland. Child Indicators Research 2016:1-19.

Jenny Ray, Eva Roos & Leena Martin. Barn och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland.

Resultat från LIITU-studien 2018: Rapport for Åland. Ålands landskapsregering 2019. https://www.utbildning.ax/sites/default/files/media/liitu-rapporten.pdf

Pauliina Hiltunen, Eva Roos ja Leena Martin: Suomen- ja ruotsinkielisten erot liikuntakäyttäytymisessä. In: Kokko S, Martin L, eds. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa: LIITU-tutkimuksen tuloksia 2018 (pp 117-125). Hki: Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 1, 2019. https://www.jyu.fi/sport/vln_liitu-raportti_web_28012019-1.pdf

Eva Roos, Anette Mehtälä, Carola Ray, Sami Kokko, Sofia Hampf: Suomen- ja ruotsinkielisten erot liikuntakäyttäytymisessä. In: Sami Kokko, Anette Mehtälä eds. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytminen Suomessa - Liitu-tutkimuksen tuloksia 2016 (pp 67-72). Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 12, 2016. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2019/09/LIITU_2016.pdf

God diabetesvård - forskningsprojektet

Koponen A. M., Simonsen N., Suominen S. How to promote fruits, vegetables, and berries intake among patients with type 2 diabetes in primary care? A self-determination theory perspective. Health Psychology Open, 2019; 6(1), 2055102919854977-2055102919854977.

Simonsen N, Koponen AM, Suominen S. Patients' assessment of chronic illness care: a validation study among patients with type 2 diabetes in Finland. BMC Health Services Research. 2018; 18:412. doi:10.1186/s12913-018-3206-7.

Koponen AM, Simonsen N, Suominen SB. Success in increasing physical activity (PA) among patients with type 2 diabetes: a self-determination theory perspective, Health Psychology and Behavioral Medicine. 2018; 6:1, 104-119, DOI: 10.1080/21642850.2018.1462707

Koponen AM, Simonsen N, Suominen SB. Success in Weight Management Among Patients with Type 2 Diabetes: Do Perceived Autonomy Support, Autonomous Motivation, and Self-Care Competence Play a Role? Behavioral Medicine. 2017; doi:10.1080/08964289.2017.1292997.

Koponen AM, Simonsen N, Suominen S. Quality of primary health care and autonomous motivation for effective diabetes self-management among patients with type 2 diabetes. Health Psychology Open. 2017; doi:10.1177/2055102917707181.

Koponen AM, Simonsen N, Suominen S. Determinants of physical activity among patients with type 2 diabetes: the role of perceived autonomy support, autonomous motivation and self-care competence. Psychol. Health Med 2016:1-13.

Koponen AM, Simonsen N, Laamanen R, Suominen S. Health-care climate, perceived self-care competence, and glycemic control among patients with type 2 diabetes in primary care. Health Psychology Open 2015:2.

Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv

Clancy A, Simonsen N, Lind J, Liveng A, Johannessen A. The meaning of dignity for older adults in a Nordic context: A meta-synthesis. Nursing Ethics. Online first July 2020  doi.org/10.1177/0969733020928134

Mahler M, Clancy A, Johannessen A, Lind J, Liveng A, Sarvimäki A, Stenbock-Hult B, Simonsen N. Nordiske sundhedsfremmende perspektiver på ældre menneskers deltagelse og tryghed. Nordisk Tidsskrift for Helseforskning 2020;16 (1) doi:10.7557/14.5176.

Lahti A-M, Simonsen N, Seppänen M, Finne M, Sarvimäki A & von Bonsdorff MB. Folkhälsans seniorboende och aktivt åldrande: BoAktiv-studien. Gerontologia 2019, vol. 33 , nr. 2 , s. 74-85.

Mahler M, Sarvimäki A, Clancy A, Stenbock-Hult B, Simonsen N, Liveng A, Zidén L, Johannessen A, Hörder H. Home as a health promotion setting for older adults. Scandinavian Journal of Public Health 2014:42:36-40.

Samfundet Folkhälsan

The Swedish Cultural Foundation in Finland

Government of Åland

The Social Insurance Institution of Finland

Medicinska understödsföreningen Liv och Hälsa

The Finnish Cultural Foundation, Varsinais-Suomi Regional Fund

University of Helsinki, Department of Public Health

Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor:

Jorma Tynjälä, Raili Välimaa, Nelli Lyyra, Leena Paakkari, Sami Kokko: University of Jyväskylä, Department of Health Sciences

God diabetesvård - forskningsprojektet:

Prof. Sakari Suominen, University of Turku, Department of Public Health; University of Skövde

Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv:

Collaboration within the Nordic Health Promotion Research Network

https://nhprn.com/

Kontakt

    • Nina Simonsen

      Filosofie doktor

    • Kontakta