Grupp Eriksson
LivscykelforskningKonceptet Developmental Origins of Health and Disease (DOHaD) har gett ny insikter i hälsa och sjukdomars uppkomst ur ett livscykelperspektiv. Enligt DOHaD-hypotesen är icke-optimala tidiga livsomständigheter förknippade med en ökad risk för flera icke-smittsamma sjukdomar.
Helsingfors födelsekohortstudie (HBCS)
Inom Helsingfors födelsekohortstudie (HBCS) har vi inom ramen för två studiekohorter på sammanlagt 20 431 deltagare födda mellan 1924-1944 främst fokuserat på de faktorer som är aktiva under det tidiga livet och vilken effekt på hälsan senare i livet. Den huvudsakliga studiekohorten består av 13 345 deltagare födda i Helsingfors mellan 1934-44. Kohorten är en longitudinell studiekohort med data från hela livstiden inklusive prenatalt liv, tidig barndom och vuxenlivet.
Förutom denna omfattade epidemiologiska data har över 2000 deltagare slumpmässigt valts ut att delta i en klinisk del. Deltagarna har följts upp kliniskt i över två decennier för omfattade fenotypiska data, inklusive metaboliska data, kostinformation och livsstilsdata. Här har vi fokuserat speciellt på psykologiska faktorer så som personlighet, depression och ångest.
En GWAS (Genome-Wide Association Study) utfördes på HBCS. Ett av HBCS mål är att bedöma hur tillväxt och miljöfaktorer i början av livet relaterar till hälsa i vuxenlivet. Utöver livsfaktorerna beaktas även socioekonomiska och vuxenlivets livsstilsfaktorer samt genetiska faktorer.
har främst fokuserat på vikten av faktorer som är aktiva i det tidiga livet och deras effekt på senare hälsa i två studiekohorter inklusive 20.431 personer födda 1924-44. Vår huvudsakliga studiekohort består av 13345 personer födda 1934-44 i Helsingfors. Kohorten är en longitudinell studiekohort med data under hela livslängden inklusive prenatal liv, tidig barndom och senare liv. Förutom omfattande epidemiologiska data har över 2000 personer valts slumpmässigt för en klinisk del. Personerna har följts upp kliniskt i över två decennier med omfattande fenotypiska data tillgängliga inklusive metabolsdata, dietinformation samt annan livsstilsdata. Psykologiska faktorer inklusive personlighet, depression och ångest har fokuserats. Med andra ord fokuserar vi på hälsa och sjukdom ur ett livscykelperspektiv. Specifika fokus har varit att utforska hjärt- och kärlsjukdomar och dess riskfaktorer, kognitiv funktion, psykologiska och beteendevetenskapliga resultat samt åldringsrelaterade processer. An eftersom studiekohorten åldras har fokuset skiftat mer till friskt åldrande och ett hälsosamt liv ur ett livscykelperspektiv.
Sammanfattningsvis har vi påvisat att växtmönstren i det tidiga livet associeras med flera hälsofaktorer senare i livet, så som kranskärlssjukdom, typ 2 diabetes och mental hälsa. Långtidshälsoeffekten av moderns fetma under graviditeten har också studerats. Vi har utvärderat möjliga underliggande faktorer som förklarar dessa associationer bl.a. genetiska och epigenetiska faktorer. Flera icke-smittsamma sjukdomar kan ha sitt ursprung i början av livet, därför har optimering av hälsan hos kvinnor som är i reproduktionsåldern positiva följder för deras avkomma. En översikt av våra fynd i HBCS från de senaste 20 åren har publicerats i Annals of Medicine 2016 Sep; 48(6): 456-467. Här sammanfattas över 200 referentgranskade vetenskapliga publikationers fynd från HBCS och studien pågår fortsättningsvis. Våra resultat har väckt stort intresse internationellt, inklusive WHO och NIH och har inkluderats i flera rekommendationer.
Morbiditet bland finska anhörigvårdare
Det nyligen påbörjade projektet Morbiditet i finska anhörigvårdare, lett av seniorforskare Tuija Mikkola, undersöker somatisk och psykiatrisk sjuklighet bland anhörigvårdare. Projektet använder sig av data från flera nationella register för att undersöka huruvida anhörigvårdare har en högre risk för att utveckla fysiska och psykiska sjukdomar. Datamaterialet omfattar alla officiellt registrerade anhörigvårdare i Finland, det vill säga mer än 40 000 anhörigvårdare samt en kontrollgrupp på över 80 000 respondenter.
LoWe-spring studien
Målet med LoWe-spring studien (Long-term consequences of gestational glucose intolerance on Women’s and offspring’s health) är att studera sambandet mellan graviditetsglukosintolerans samt kvinnors och deras barns hälsa senare i livet.
Syftena med studien är att undersöka 1) om det finns hälsoskillnader mellan kvinnor med och utan graviditetsdiabetes och hur detta avspeglas senare i livet, 2) betydelsen som att fasta och post-challenge glukoskoncentrationer under standard orala glukostoleranstest har i att förutsäga av typ 2-diabetes, och 3) huruvida det finns skillnader mellan barn till kvinnor med och utan graviditetsdiabetes i förhållande till förlossningskomplikationer och senare hälsa.
Studiekohorten består av alla kvinnor från staden Vantaa, Finland, som födde barn mellan 1 januari 2009 och 31 december 2015 och deras barn. Totalt finns det över 30 000 studiedeltagare. Den långsiktiga uppföljningen slutar den 31 december 2031 när de yngsta barnen fyller 16 år.
DeMod
Typ 1 diabetes (T1D) ökar risken vid graviditet, förlossningskomplikationer och risken för nedsatt hälsa för barnet. I fall där T1D finns som graviditetskomplikation kan höga erytropoietinkoncentrationer i fostervatten och fosterplasma som återspeglar fosterets syrebrist förklara negativa hälsoutfall hos barnet. Under 2017 inleddes studien "Utvecklingshälsa för vuxenhälsa hos avkommor till mödrar med typ 1-diabetes" (DeMoD).
Vårt mål är att undersöka:
1. Huruvida höga erytropoietinkoncentrationer i fostervatten och fosterplasma bland barnen till kvinnor med T1D är förknippade med barnets hälsa 18-23 år senare. Studiekohorten består av barn födda till kvinnor med T1D och med uppmätt erytropoietinkoncentration (n = 273) och deras matchade kontrollgrupp (n = 273). Studieobjekten kommer att studeras kliniskt (fysisk undersökning, hälsofrågeformulär, blod- och urinprover, EKG, pulsvåghastighet, mätningar av avancerade glycationsändprodukter, aktigrafi och kognitiva test).
2. Om det finns skillnader i hälsoresultat, baserat på nationella hälsovårdsregisterdata, mellan barn till kvinnor med T1D (n = 1762) jämfört med matchade barn till kvinnor utan T1D (n = 8810) under en 16-årig uppföljning.
HBCS
Seniorforskare
Mikaela von Bonsdorff, associate professor, PhD
Hannu Kautiainen, biostatistician
Merja Laine, associate professor, DMSc
Tuija Mikkola, associate professor, administrative leader
Minna Salonen, PhD
Niko Wasenius, associate professor, PhD
Post-Doc forskare
Markus Haapanen, MD, DMSc
Doktorander
Jannica Selenius, MD
Max Åström, MD
Hanna Paulsen, OD
Jenni Ikonen, MD
Simo Rehunen, MD
Samuli Palmu, MD
Övrig personal
Sigrid Rosten, data manager
Eriksson JG, Forsen T, Tuomilehto J, Winter PD, Osmond C, Barker DJ. Catch-up growth in childhood and death form coronary heart disease: longitudinal study. BMJ 1999;318:427-31
Eriksson JG, Forsén T, Tuomilehto J, Osmond C, Barker DJP. Early growth and coronary heart disease in later life: longitudinal study. BMJ 2001;322:949-53
Eriksson JG, Ylihärsilä H, Forsén T, Osmond C, Barker DJ. Exercise protects against glucose intolerance in individuals with a small body size at birth. Prev Med. 2004 Jul;39(1):164-7
Barker DJP, Osmond C, Forsen TJ, Kajantie E, Eriksson JG. Trajectories of growth among children who later have coronary event. New Engl J Med 2005; 353: 1802-9
Eriksson JG, Osmond C, Kajantie E, Forsén TJ, Barker DJ. Patterns of growth among children who later develop type 2 diabetes or its risk factors. Diabetologia. 2006 Dec;49(12):2853-8
Alastalo H, Raikkonen K, Pesonen AK, Osmond C, Barker DJ, Kajantie E, Heinonen K, Forsen TJ, Eriksson JG. Cardiovascular health of Finnish war evacuees 60 years later. Ann Med. 2009;41(1):66-72
Eriksson JG, Kajantie E, Osmond C, Thornburg K, Barker DJ. Boys live dangerously in the womb. Am J Hum Biol. 2010 May-Jun;22(3):330-5
Perälä MM, Moltchanova E, Kaartinen NE, Männistö S, Kajantie E, Osmond C, Barker DJ, Valsta LM, Eriksson JG. The association between salt intake and adult systolic blood pressure is modified by birth weight. Am J Clin Nutr. 2011 Feb;93(2):422-6
Eriksson JG, Kajantie E, Lampl M, Osmond C, Barker DJ. Markers of biological fitness as predictors of all-cause mortality. Ann Med. 2013 Mar;45(2):156-61
Alastalo H, Räikkönen K, Pesonen AK, Osmond C, Barker DJ, Heinonen K, Kajantie E, Eriksson JG. Early life stress and blood pressure levels in late adulthood. J Hum Hypertens. 2013 Feb;27(2):90-4
Eriksson JG, Sandboge S, Salonen MK, Kajantie E, Osmond C. Long-term consequences of maternal overweight in pregnancy on offspring later health: Findings from the Helsinki Birth Cohort Study. Ann Med. 2014 Sep;46(6):434-8
Khulan B, Manning JR, Dunbar DR, Seckl JR, Raikkonen K, Eriksson JG, Drake AJ. Epigenomic profiling of men exposed to early-life stress reveals DNA methylation differences in association with current mental state. Transl Psychiatry. 2014 Sep 23;4:e448
Locke AE et al. Genetic studies of body mass index yield new insights for obesity biology. Nature. 2015 Feb 12;518(7538):197-206
Surakka I et al. The impact of low-frequency and rare variants on lipid levels. Nat Genet. 2015 Jun;47(6):589-97
Guzzardi MA, Iozzo P, Salonen M, Kajantie E, Eriksson JG. Rate of telomere shortening and metabolic and cardiovascular risk factors: a longitudinal study in the 1934-44 Helsinki Birth Cohort Study. Ann Med. 2015;47(6):499-505
Eriksson JG. Developmental Origins of Health and Disease - from a small body size at birth to epigenetics. Ann Med. 2016 Sep;48(6):456-467
Gormley P et al. Meta-analysis of 375,000 individuals identifies 38 susceptibility loci for migraine. Nat Genet. 2016 Aug;48(8):856-66
Horikoshi M et al. Genome-wide associations for birth weight and correlations with adult disease. Nature. 2016 Oct 13;538(7624):248-252
Würtz P et al. Metabolic signatures of birthweight in 18 288 adolescents and adults. Int J Epidemiol. 2016 Oct;45(5):1539-1550
Eriksson JG, Guzzardi MA, Iozzo P, Kajantie E, Kautiainen H, Salonen MK. Higher serum phenylalanine concentration is associated with more rapid telomere shortening in men. Am J Clin Nutr. 2017 Jan;105(1):144-150
Macé A et al. CNV-association meta-analysis in 191,161 European adults reveals new loci associated with anthropometric traits. Nat Commun. 2017 Sep 29;8(1):744
Eriksson JG, Salonen MK, Kajantie E, Osmond C. Prenatal Growth and CKD in Older Adults: Longitudinal Findings From the Helsinki Birth Cohort Study, 1924-1944. Am J Kidney Dis. 2018 Jan;71(1):20-26
von Bonsdorff MB, von Bonsdorff ME, Haanpää M, Salonen M, Mikkola TM, Kautiainen H, Eriksson JG. Work-loss years among people diagnosed with diabetes: a reappraisal from a life course perspective. Acta Diabetol. 2018 May;55(5):485-491
Westberg AP, Salonen MK, von Bonsdorff M, Osmond C, Kajantie E, Eriksson JG. Maternal adiposity in pregnancy and offspring asthma in adulthood. Eur Respir J. 2018 Aug 30;52(2):1801152
Mikkola TM, von Bonsdorff MB, Salonen MK, Kautiainen H, Ala-Mursula L, Solovieva S, Viikari-Juntura E, Eriksson JG. Physical heaviness of work and sitting at work as predictors of mortality: a 26-year follow-up of the Helsinki Birth Cohort Study. BMJ Open. 2019 May 16;9(5):e026280
Zannas AS, Jia M, Hafner K, Baumert J, Wiechmann T, Pape JC, Arloth J, Ködel M, Martinelli S, Roitman M, Röh S, Haehle A, Emeny RT, Iurato S, Carrillo-Roa T, Lahti J, Räikkönen K, Eriksson JG, Drake AJ, Waldenberger M, Wahl S, Kunze S, Lucae S, Bradley B, Gieger C, Hausch F, Smith AK, Ressler KJ, Müller-Myhsok B, Ladwig KH, Rein T, Gassen NC, Binder EB. Epigenetic upregulation of FKBP5 by aging and stress contributes to NF-κB-driven inflammation and cardiovascular risk. Proc Natl Acad Sci U S A. 2019 Jun 4;116(23):11370-11379
Locke AE, Steinberg KM, Chiang CWK, Service SK, Havulinna AS, Stell L, Pirinen M, Abel HJ, Chiang CC, Fulton RS, Jackson AU, Kang CJ, Kanchi KL, Koboldt DC, Larson DE, Nelson J, Nicholas TJ, Pietilä A, Ramensky V, Ray D, Scott LJ, Stringham HM, Vangipurapu J, Welch R, Yajnik P, Yin X, Eriksson JG, Ala-Korpela M, Järvelin MR, Männikkö M, Laivuori H; FinnGen Project, Dutcher SK, Stitziel NO, Wilson RK, Hall IM, Sabatti C, Palotie A, Salomaa V, Laakso M, Ripatti S, Boehnke M, Freimer NB. Exome sequencing of Finnish isolates enhances rare-variant association power. Nature. 2019 Aug;572(7769):323-328
Clark DW et al. Associations of autozygosity with a broad range of human phenotypes. Nat Commun. 2019 Oct 31;10(1):4957
Bjerregaard LG, Wasenius N, Nedelec R, Gjærde LK, Ängquist L, Herzig KH, Jensen GB, Mortensen EL, Osler M, Overvad K, Skaaby T, Tjønneland A, Sørensen TIA, Järvelin MR, Eriksson JG, Sebert S, Baker JL. Possible Modifiers of the Association Between Change in Weight Status From Child Through Adult Ages and Later Risk of Type 2 Diabetes. Diabetes Care. 2020 May;43(5):1000-1007
Samfundet Folkhälsan
Finlands Akademi
European Commission
Finska Läkaresällskapet (“Medical Society of Finland”)
Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa (“Life and Health Medical Fund”)
Gyllenbergs stiftelse
Juho Vaino stiftelsen
Svenska kulturfonden
Sture Andersson, Finland, Professor
Katri Räikkönen, Finland, Professor
Päivi Korhonen, Finland, Professor
Eero Kajantie, Finland, Professor
Aarno Palotie, Finland, Professor
Jari Lahti, Finland, Professor
Timo Strandberg, Finland, Professor
Pertti Tienari, Finland, Professor
Leif Groop, Finland, Professor
Peter Nilsson, Sweden, Professor
Thorkild Sörensen, Denmark, Professor
Gabriella Conti, UK, Professor
Clive Osmond, UK, Professor
Marjo-Riitta Järvelin, UK, Professor
Cyrus Cooper, UK, Professor
Keith Godfrey, UK, Professor
Tessa Roseboom, the Netherlands, Professor
Vincent Jaddoe, the Netherlands, Professor
Patricia Iozzo, Italy, Professor
Kent Thornburg, USA, Professor
Peter Gluckman, New Zealand, Professor
Mary Wlodeck, Australia, Professor
Michael Meaney, Canada, Professor
Patricia Silveira, Canada, Professor
Morbiditet bland anhörigvårdare
Ledande Forskare
Tuija Mikkola, PhD
Mikkola, T. M., Kautiainen, H., Mänty, M., von Bonsdorff, M. B., Kröger, T., & Eriksson, J. G. (2020). Age-dependency in mortality of family caregivers: a nationwide register-based study. Aging Clinical and Experimental Research. DOI: 10.1007/s40520-020-01728-4
Mikkola, T. M., Kautiainen, H., Mänty, M., von Bonsdorff, M. B., Koponen, H., Kröger, T., & Eriksson, J. G. (2021). Use of antidepressants among Finnish family caregivers: a nationwide register-based study. Social psychiatry and psychiatric epidemiology. DOI: 10.1007/s00127-021-02049-1
Samfundet Folkhälsan
Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa
Signe och Ane Gyllenberg stiftelse
Mikaela von Bonsdorff, assistant professor, University of Jyväskylä and Folkhälsan Research Center,
Teppo Kröger, professor, University of Jyväskylä
Minna Mänty, associate professor, City of Vantaa and University of Helsinki
Hannu Koponen, professor, University of Helsinki and Helsinki University Hospital
LoWe-spring
Johan Eriksson
Merja Laine
Hannu Kautiainen
Senja Masalin
Mika Gissler
Pirjo Pennanen
Marko Raina
Kristiina Rönö
Iiro Perttilä
Ulla Tuomi
Satu-Maarit Björkstedt
Ilkka Aahos
Kajsa Järvinen
The Hospital District of Helsinki and Uusimaa, Finland
Research Foundation for Primary Health Care, Finland
Finska Läkaresällskapet
DeMod
Kari Teramo
Johan Eriksson
Merja Laine
Miira Klemetti
Hannu Kautiainen
Cedric Korpijaakko
The Hospital District of Helsinki and Uusimaa, Finland
Finska Läkaresällskapet
