Mobbning

Föräldrar: Vi förebygger mobbning bäst tillsammans

Du som förälder spelar en avgörande roll för att stöda ditt barns kamratrelationer. Ditt stöd är också viktigt för att pedagogerna ska lyckas i det mobbningsförebyggande arbetet på dagis.

Frågor och svar

Mobbning betyder att en eller flera personer under en längre tid utsätts för medvetna negativa handlingar av en eller flera personer. Handlingarna kan vara fysiska, psykiska eller verbala. I definitionen av mobbning ingår också att den som blir utsatt har svårt att försvara sig och är i underläge. När det gäller mobbning bland småbarn är det svårt att veta när ett barns handlingar blir medvetna och avsiktliga. I stället för att fokusera på om barnets handlingar är avsiktliga, är vuxnas uppgift att göra barn medvetna om att vissa handlingar kan såra och skada andra. Trots att mobbning är ett problem som måste tas på allvar, är det bra att undvika termerna mobbare och offer då man pratar om enskilda barn och i stället tala om själva handlingen. 

Det finns inga enskilda tecken som med säkerhet visar att ett barn blir utsatt för mobbning.

Det kan finnas många orsaker till att ett barn mår dåligt. Barnet berättar inte alltid om hen är utsatt för mobbning. Det kan bero på till exempel skam, rädsla eller hjälplöshet. Var lyhörd för ditt barns signaler – om ditt barn plötsligt vägrar gå till dagis ska du prata med barnet och reda ut vad det är som är på tok. 

Att ens barn blir utsatt för mobbning väcker starka känslor. Det lönar sig ändå inte att börja reda ut situationen medan man är överväldigad av känslor. När känslorna lagt sig är det viktigt att kontakta daghemspersonalen så att ni kan reda ut saken tillsammans. Du kan också be om att få ta del av daghemmets handlingsplan för att förebygga och ingripa i mobbning. Om daghemmet inte har en sådan ska de ändå kunna berätta för dig hur de tänker gå tillväga för att stöda och hjälpa ditt barn så att mobbningen upphör.

Då du talar med ditt barn om mobbning:

  • Håll dig lugn och lyssna utan att döma. Signalera tydligt att det inte är barnets fel och att du kommer att stöda och hjälpa barnet så att mobbningen upphör.
  • Inge hopp om att situationen kommer att lösa sig.
  • Berätta för ditt barn hur du kommer att gå till väga då du samtalar med personalen, så att barnet känner att du inte går bakom ryggen på hen.
  • Följ upp att mobbningen upphör och stöd ditt barn i processen. 

Prata med ditt barn om vad som har hänt, lyssna utan att döma. Att skälla på barnet leder oftast bara till försvarsmekanismer. Hjälp i stället ditt barn att gottgöra sitt beteende om hen har varit elakt mot ett annat barn. Den som mobbar andra saknar ofta förståelse för hur det egna beteendet påverkar andra. Därför behöver barnet vuxnas stöd och vägledning för att lära sig att förstå hur det andra barnet kanske känner sig. Var noga med att följa upp att det negativa beteendet upphör och beröm barnet då hen lyckas.

  • Var tydlig med att det inte är okej att mobba andra.
  • Sätt dig in i barnets situation, även om barnet handlat fel.
  • Fundera tillsammans ut olika sätt som kan hjälpa barnet att kontrollera ilska och att klara av besvikelser.
  • Hjälp ditt barn att förstå och gottgöra handlingar som varit negativa.
  • Att diskutera är effektivare än att bestraffa.
  • Följ upp situationen och beröm barnen också då hen visar tecken på små framsteg.
  • Be daghemspersonalen om hjälp så att ni tillsammans kan reda ut situationen. 

Att få ord och begrepp för det man upplever har visat sig avgörande för att kunna berätta om mobbning och få hjälp. För att barn ska berätta för vuxna är det viktigt att vi signalerar att det är bra att barnet berättade om händelsen för oss. Om vi däremot kallar barns berättelser för skvaller, eller uppmanar dem att strunta i om någon retas, finns det risk att barnen inte längre kommer till oss med sina problem. Forskning visar att ju äldre barnen blir, desto mer sällan berättar de om de blir utsatta. Små barn har ännu stark tilltro till oss vuxna. Signalera därför att du bryr dig om det barnet berättar och tar det på allvar.

Forskning från Finland (Repo 2015) visar att ca 12 procent av barnen i 3-6 års åldern är involverade i mobbning på något sätt: 7 procent utsatte andra för mobbning, 3 procent blev mobbade och 2 procent både mobbade andra och blev själva mobbade (s.k. mobbare-offer). 

Mobbning på dagis liknar mycket den mobbning som sker inom skolvärlden. De vanligaste formerna av mobbning bland småbarn är olika former av psykisk mobbning. Det kan handla om hot, utpressning och uteslutande ur leken. 

Mobbning skiljer sig från konflikter genom att det finns en maktobalans mellan den som utsätter och den som blir utsatt för mobbning. Den som blir utsatt för mobbning har svårt att försvara sig mot de negativa handlingarna och är därmed i underläge. När det gäller konflikter eller gräl handlar det oftast om relativt jämnstarka personer som är av olika åsikt om någonting. Konflikter och gräl är oftast också relativt kortvariga och det är inte samma barn som blir utsatt för dem. 

För att ditt barn ska ha det bra i gruppen är det viktigt att alla barn i gruppen har det bra. Du kan som förälder påverka klimatet i gruppen genom att till exempel tänka på följande:

  • Lär känna andra barn och vuxna i gruppen. Signalera till ditt barn att de andra barnen i gruppen är viktiga till exempel genom att prata och hälsa på alla.
  • Fundera över dina värderingar då det kommer till kamratrelationer. Främjar hemmets värderingar mobbning? (Är det t.ex. acceptabelt att pojkar slåss och att flickor bara kan leka två och två?)
  • Delta i samarbetet med daghemmet; t.ex. föräldramöten och andra aktiviteter som ordnas.
  • Diskutera med barnet om inbjudningar till födelsedagskalas, så att inte något barn i gruppen upprepade gånger blir utan inbjudan. Förbind dig till de regler som gäller på daghemmet.
  • Tänk på hur du pratar om andra människor i barnets närvaro.
  • Ge barnet möjlighet att leka med andra barn. Barnets sociala förmåga utvecklas bäst då barnen får erfarenhet av lek.
  • Följ med och stöd ditt barns lekar på fritiden.
  • Tala med ditt barn om kompisar, hur man leker tillsammans, är en god vän och står upp för andra om man ser att hen blir orättvist eller illa behandlad.
  • Undvik att styra vem ditt barn leker med. Bjud hem olika barn i gruppen så att ditt barn får erfarenhet av många olika kompisrelationer. 

Bakom varje mobbningsfall finns ett komplext mönster. Det är därför viktigt att man ser mobbningen ur ett bredare perspektiv än bara som ett enskilt eller två barns problem.

Alla kan bli utsatta för mobbning. Ibland tillskriver den som mobbar den utsatta med olika attribut som avvikande utseende eller annorlunda beteende för att rättfärdiga sitt beteende. Det går alltid att hitta orsaker till att kränka någon, och det är oftast gruppen runt omkring som möjliggör att mobbningen fortgår, genom att till exempel skratta eller inte säga ifrån. Det är därför viktigt att berätta för den som blir utsatt att det aldrig är hens fel. Ofta försöker den som blir utsatt ändra på sig själv och sitt beteende för att mobbningen ska upphöra. Att bli utsatt för mobbning är ofta förknippat med skam och skuldkänslor och det händer att barn inte berättar att de blir utsatta för att de känner sig misslyckade, och inte vill göra vuxna i sin omgivning ledsna och upprörda. 

Att träna sociala och emotionella färdigheter är avgörande i det mobbningsförebyggande arbetet. Föräldrar och andra vuxna har en viktig uppgift i att lära barn empati. Att skapa och upprätthålla vänskapsrelationer är något barn behöver lära sig. Små barn övar ännu på sitt samspel och behöver kontinuerlig vägledning och stöd av en vuxen i leken. En förutsättning för att kunna stöda är därför att finnas nära barnen och kunna ingripa och vägleda då negativa situationer uppstår i vardagen.

  • Uppmuntra barnet att benämna känslor och känna igen dem hos sig själv och andra.
  • Lär barnet att kontrollera sina känslor och impulser.
  • Ömsesidiga och jämlika vänskapsrelationer kan fungera som ett skydd mot mobbning. Med åtminstone en god vän minskar risken för mobbning och följderna av mobbning kan vara mindre destruktiva. 

Material

Kontakt

    • Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser

      Kontaktperson Nyland

    • tfn:
      044 788 3633

    • Kontakta
    • Maria Stoor-Grenner

    • tfn:
      044 788 6030

    • Kontakta