Forskaren

Gordin forskar i diabeteskomplikationer

Folkhälsans forskare Daniel Gordin försöker med andra forskare hitta de diabetiker som riskerar tilläggsjukdomar och komplikationer. Med magnetkamera försöker man hitta förändringar i hjärnan hos typ 1-diabetiker.

Daniel Gordin har gott i sin fars fotspår, studerade till läkare och blev forskare. Han inledde sina studier till läkare år 1999. Redan då hade han tänkt tanken att han ville bli forskare, hans far är också läkare och forskare, så det ligger i släkten.

– Men slumpen har haft en stor roll i var jag hamnat. Jag sökte till tre olika forskningsprogram och det råkade bli Per-Henrik Groops FinnDiane-grupp som forskar i diabetes.

2005 börja Gordin forska i FinnDiane-gruppen och 2007 var han färdig läkare. Ett år senare doktorerade han om blodsockrets verkan på blodkärlen hos diabetiker av typ 1 och blev senare specialist inom njursjukdomar.

Hans forskning handlade om att mäta artärernas elasticitet eller stelhet. I avhandlingen undersökte man ifall akut hyperglykemi (högt blodsocker) och en varierande daglig blodsockerbalans påverkade artärstelheten och hjärtats ledningsförmåga hos unga typ 1 diabetiker och friska kontroller.

– De här fluktuationerna i blodsockret sker dagligen hos diabetiker av typ 1. Avhandlingens resultat visade att akut hyperglykemi får artärerna att stelna samt stör hjärtats ledning hos diabetiker.

Gordin berättar att forskarna försöker hitta en prediktor eller markör som kan visa vilka diabetiker som riskerar att få komplikationer. En diabetiker kan leva ett bra liv i normala fall, men inte om man får tilläggssjukdomar. Då är risken stor för komplikationer och nedsatt livskvalitet.

Letar efter förändringar i hjärnan

Nyligen har man i samarbete med neurologer och neuroradiologer avbildat med magnetkamera hjärnorna hos typ 1 diabetiker.

– Vi försöker hitta förändringar i hjärnans blodkärlsbädd redan innan några kliniska fynd upptäcks, såsom en stroke, för att kunna undvika dessa allvarliga komplikationer. De preliminära resultaten visar att hjärncirkulationsstörningarna hos typ 1-diabetiker skiljer sig från icke-diabetiker.

Daniel Gordin är ansvarig läkare för FinnDiane-gruppens neurovaskulära laboratorium vid Folkhälsans forskningscentrum. Förutom att forska arbetar han på njurkliniken på HUCS där mer än hälften av hans patienter har diabetes. Sedan 2014 är han docent och föreläser för blivande läkare.

Förra året var Gordin klinisk lärare på HUCS. Det var ett vikariat och han undervisade i nefrologi, diabetes, hypertension men också i all annan intern medicin.

– Det är väldigt inspirerande att arbeta med medicinstuderanden. Jag tycker det är viktigt att vi värnar om den svenskspråkiga läkarutbildningen.

Gordin ska vid årsskiftet flytta till Boston med sin familj som består av fru Emilia och två barn under skolåldern. Bordier Colliena Milla och Sigge flyttar med . Han ska forska på heltid vid Joslin Diabetes Center som är en del av Harvard Medical School. Hans fru är veterinär och kommer att inleda sin egen forskningsbana vid veterinärmedicinska fakulteten på Tufts university.

Daniel Gordin

  • MD, docent, specialist inom njursjukdomar, forskar i diabetes typ 1, ansvarar för FinnDiane-gruppens neurovaskulära laboratorium vid Folkhälsans forskningscentrum.
  • Gift med Emilia som är veterinär, har två barn under skolåldern och Border Collliena Milla och Sigge.
  • Flyttar med familjen till Boston vid årsskiftet och börjar forska vid Joslin Diabetes Center vid Harvard Medical School.

FinnDiane

  • är en finländsk landsomfattande undersökning av komplikationer till typ1 diabetes med särskild tyngdpunkt på diabetisk njursjukdom. Studiens mål är att identifiera genetiska orsaker och omgivningsfaktorer som bidrar till diabeteskomplikationer, att undersöka de patofysiologiska mekanismerna och utveckla metoder för tidig diagnos och förebyggande av diabeteskomplikationer.
  • inleddes 1998 vid Helsingfors universitet och omfattar idag över 4000 patienter med typ1 diabetes. FinnDiane omfattar klinisk forskning kombinerad med djuplodande genetiska analyser. Systembiologin knyter ihop dessa två med hjälp av matematiska modeller.

Text: Tomas von Martens
Foto: Mikko Käkelä

Publicerad: 16.12.2016