Forskar i social- gerontologi
Forskning kring hälsa har intresserat Mikaela von Bonsdorff ända sedan hon var ung och fick följa med pappans arbete som ortoped. Som forskare har hon studerat åldrandets epidemiologi ur ett livscykelperspektiv, det vill säga hur faktorer i miljö, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar äldres hälsa.
Mikaela von Bonsdorff är projektchef för det nya forskningstemat socialgerontologi vid Folkhälsans forskningscentrum. Programmet ingår i livscykelforskningen som är en del av forskningen i folkhälsa, som leds av professor Johan Eriksson.
Det nya forskningstemat socialgerontologi är ett resultat av att Samfundet Folkhälsans styrelse vill inleda mera forskning som är samhällsinriktad och som i förlängningen kan gynna och ge stöd till Folkhälsans hälsofrämjande verksamheter.
Jag är speciellt intresserad av äldre människors funktionsförmåga, vad som påverkar funktionsförmågan och hur den går att upprätthålla.
– Folkhälsan har flera hus för seniorer och vi är intresserade av hur de som bor här upplever husen, vad de möjligen vill ha för service och verksamhet, hur man kan förbättra deras aktörskap och påverka ett aktivt och hälsosamt åldrande. Vi kommer att intervjua både anhöriga och personal, förutom dem som bor i husen.
von Bonsdorff har från och med år 2010 jobbat tillsammans med professor Johan Eriksson som leder Helsinki Birth Cohort Study.
– Det är en stor unik kohort med uppgifter om personer födda 1934-44 från födseln ända tills de är gamla. För att kunna studera till exempel sambandet mellan barndomens riskfaktorer eller livssituation och hälsan och funktionsförmågan i ålderdomen så måste man ha den här typen av data.
von Bonsdorff bedriver sin forskning huvudsakligen vid Jyväskylä universitet. I sin egen forskning koncentrerar hon sig på att studera aktivt och hälsosamt åldrande.
– Jag är speciellt intresserad av äldre människors funktionsförmåga, vad som påverkar funktionsförmågan och hur den går att upprätthålla.
von Bonsdorff studerade vid idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet och doktorerade år 2009 i gerontologi och folkhälsa. Hon har också forskat i USA vid National Institute of Health, National Institute on Aging. Senare i hennes postdoc forskningsprojekt för Finlands Akademi forskade hon vid Medical Research Council enheten Unit of Lifelong Health and Ageing i London.
– Det har varit viktigt att jobba i andra forskningsgrupper och i andra forskningsmiljöer. Jag tycker att en forskare ska försöka göra det fastän det inte är så lätt att arbeta utomlands speciellt om man har familj.
Vad ska man göra för att bli 100 år?
– Åldringarna är en mycket heterogen grupp, det finns inte ett entydigt svar. Men mycket beror först och främst på generna och livsstilen under hela livet, säger von Bonsdorff.
Förutom forskning upptas Mikaelas liv av familjen, sönerna Patrik (9) och Niklas (10) som tävlar i freestyle. Själv gillar Mikaela längdskidåkning men också slalom och löpning.
– I Jyväskylä hör man inte svenska så ofta. Det är trevligt att kunna prata svenska med familjen. Vi har mycket umgänge med mina föräldrar, min tvillingsysters familj och min brors familj.
Mikaela von Bonsdorff
- Doktorerade 2009 vid Jyväskylä universitet i gerontologi och folkhälsa.
- Leder forskningstemat socialgerontologi vid Folkhälsans forskningscentrum.
- Tycker om längdskidåkning, slalom, löpning och att umgås med familjen.
Text: Tomas von Martens
Foto: Hanna Rundell