Genetisk forskning

I programmet för genetisk forskning (Folkhälsans genetiska institut) utförs forskning i flera olika sjukdomar. Målet är att identifiera gener som orsakar ärftliga, monogena sjukdomar och gener som ökar risken för så kallade multifaktoriella sjukdomar, folksjukdomar, som delvis beror på gener, delvis på miljö- eller livsstilsfaktorer.

Dessutom studeras interaktioner mellan gener och livsstilsfaktorer vid uppkomst av folksjukdomar. Ett viktigt mål är utreda genprodukternas funktion och sjukdomsmekanismer efter genidentifiering. 

Forskningen utförs i flera forskningsgrupper med molekylärgenetik, diabetesgenetik och genetisk epidemiologi som fokusområden.

Programmet leds av professor Anna-Elina Lehesjoki

Historia

Folkhälsans genetiska institut grundades 1962 och verkade under sina två första decennier i nära samarbete med Medicinska Forskningsinstitutet Minerva, senare också med Institutionen för medicinsk genetik vid Helsingfors universitet.

I egna lokaler har institutet verkat sedan 1997, först i fastigheten Mannerheimvägen 97 och sedan 2001 huvudsakligen i Biomedicum Helsinki.

Från början hade institutet en cytogenetisk och en populationsgenetisk avdelning. Den cytogenetiska bytte senare namn till den molekylärgenetiska avdelningen och den populationsgenetiska blev avdelningen för genetisk epidemiologi 2007. År 2003 grundades i institutet en tredje avdelning, avdelningen för diabetesgenetik. Från början av 2010 avvecklades avdelningarna.

Donation möjliggjorde forskning

Makarna Ossian och Betsy Schauman testamenterade nästan hela sin förmögenhet till Folkhälsan för "inrättande och underhåll av ett svenskt institut för teoretisk och tillämpad ärftlighetsforskning". Denna enkla definition, skriven 1921, har hittills följts till punkt och pricka.

En del av forskningen har varit teoretisk (t.ex. kromosomernas struktur, populationsgenetik), andra delar tillämpade (t.ex. sjukdomsframkallande genmutationer).