Berättande & ordflöde
Om man samtalar om sådant som finns här och nu med barn behöver de inte uttrycka sig lika exakt som om man samtalar om sådant som har ägt rum eller skall hända.
För att stimulera barns berättande är det därför viktigt att barnen får prata också om sådant som de inte ser eller hör. Detta i sin tur kan även ha en positiv inverkan på barnets skrivande, eftersom det kan vara av stor vikt att uttrycka sig tydligt och sätta sig in i läsarens situation när man skriver.
Barn kanske använder ett mindre detaljrikt och mindre exakt språk när de berättar om bilder som också lyssnaren ser. Bilder kan ha negativ inverkan på barns kreativitet och deras förmåga att berätta om sådant som de inte ser. I vissa avseenden är ändå bilder bra verktyg.
Bilder kan vara ett stöd för barnen och hjälpa dem när de skall berätta om sådant som anknyter till bilderna. Barn kanske dessutom värdesätter sina egna bilder mera om de får berätta om dem.
Det är viktigt att barn i 3-5 års åldern utvecklar sitt sätt att skapa berättelser. Med hjälp av bilder kan barnen lära sig att använda en bättre berättelsestruktur.
Även i rollekar har barn möjlighet att skapa en berättelsestruktur. Leken kan innehålla ett visst tidsförlopp, ett sammanhang, olika roller och en handling som liknar en skriftlig berättelse. Dessutom får barnen öva på att använda språket på ett mångsidigt sätt.
En vuxen person kan gärna vara med och uppmuntra barnen och ge dem bekräftelse. Den vuxne kan också fråga frågor på ett sådant vis som stimulerar barnens berättande och utvecklar leken utan att för den skull hindra barnen från att ta egna initiativ.
Förutom att barns muntliga berättande stimuleras genom rolleken kan även barns koncentrationsförmåga och skriftspråkliga utveckling stärkas genom den. Att barn stimuleras till att producera en välstrukturerad berättelse kan i sin tur sannolikt även ha en positiv inverkan på barnens läsförståelse.
Det är viktigt att personer i barns omgivning är bra språkliga förebilder och även visar att de vill förstå och lyssna på barnen. Personerna kan förtydliga och utvidga något barn har sagt och på det viset ge barnen språklig modell. Det går även att be om förtydligande av barnen.
Frågor som ställs åt barn för att be dem förklara närmare och uttrycka sig tydligare kan ha en positiv inverkan på barnens egen förmåga att ställa frågor för att förstå vad personer i deras omgivning menar. Samtal kan även vara till nytta när det gäller barns textförståelse.
En studie utförd av Wharton-McDonald (2006) visade att elever som har fått diskutera texter och tillsammans med andra har försökt förstå dem senare uppnådde bättre resultat i standardiserade läsförståelsetester.