Tystnad tack!
Publicerad 16 april 2010
Att buller kan skada hörseln känner de flesta till. Men buller kan förorsaka långt fler både psykiska och fysiska besvär än så. Speciellt risigt till ligger de bullerkänsliga som utgör en förvånande stor andel av befolkningen – upp till 40 procent av finländarna upplever buller som mer störande än gemene man.
Buller kan kort beskrivas som oönskat ljud. Ljud, som upplevs som obehagligt eller störande och som kan skada människans hälsa och välbefinnande.
– Buller som begrepp omfattar alltid en subjektiv bedömning, påpekar medicine doktor Marja Heinonen-Guzejev.
Samma ljud kan av olika människor och beroende på situation uppfattas som störande, obetydligt eller rentav njutningsfullt. Vad någon kallar musik uppfattar andra som oljud; obekanta ljud är ofta skrämmande, medan bekanta ljud kan vara en trygghetsfaktor.
– Bullerkänsliga upplever buller som mer hotande, reagerar starkare på det och vänjer sig långsammare vid oljud än icke bullerkänsliga, berättar Heinonen-Guzejev.
Bullerkänsliga upplever alltså buller som mer störande och tar därmed också mer skada av det.
– Bullerkänslighet betyder ändå inte benägenhet att få en hörselskada, poängterar Heinonen-Guzejev. Däremot har hon i sin forskning funnit ett samband mellan en rad andra psykiska och somatiska problem.
– Bullerkänsliga har rökt mer än icke bullerkänsliga, de blir lättare irriterade, är mer stressade och använder mer sömn- och värkmedicin samt lugnande medel, berättar Heinonen-Guzejev. Dessutom tenderar bullerkänsliga att oftare reagera på ett destruktivt sätt på olika stressande stimuli än personer som tål buller bättre.
Sömnproblem är ett av de vanligaste hälsoproblemen förorsakade av buller. Buller kan bland annat försvåra insomnandet, inverka på sömnkvaliteten, förorsaka störningar i puls och andning samt öka utsöndringen av stresshormon under sömnen.
Vidare finns det ett samband mellan bullerkänslighet och högt blodtryck och lungemfysem. (I sig kan buller förstås inte förorsaka lungemfysem. Sambandet förklaras sannolikt av den stora andelen exrökare bland de bullerkänsliga, understryker Heinonen-Guzejev.)
– Överlag löper personer som under längre perioder utsätts för trafikbuller större risk att insjukna i kranskärlssjukdomar och få hjärtinfarkt, förklarar Heinonen-Guzejev.
Vilken effekt buller har på kvinnor respektive män finns det motstridiga uppgifter om, men i sin forskning fann Heinonen-Guzejev ett betydande samband mellan dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och bullerkänslighet bland kvinnor. Däremot fanns det ingen noterbar skillnad mellan bullerkänsliga och ickebullerkänsliga män.
– Det här kan bero på att männen överlag har högre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar på grund av sina levnadsvanor. Då syns inte en svag riskfaktor som buller i statistiken, resonerar Heinonen-Guzejev och poängterar att det behövs vidare forskning kring ämnet.
Några råd för den bullerkänsliga drar sig Heinonen-Guzejev för att komma med. Hon poängterar att bullerregleringen i första hand är på myndigheterna ansvar.
– Men om man till exempel lider mycket av trafikbullret i sin hemmiljö kan man välja ett lugnare bostadsområde eller sträva efter att sova i de delar av huset som inte vetter mot gatan.
Text: Matilda Hemnell
Foto: Fredrika Biström
Bättre ljudmiljö gav nöjd personal
I Neste Oils nybygge från 2008 jobbar ett förtiotal personer med kundservice per telefon i ett öppet kontorslandskap. Strax efter att verksamheten flyttade in där började klagomålen strömma in. Ljudnivån var hög, kollegernas röster hördes även om de pratade i andra ändan av rummet, personalen hörde knappt vad kunderna sade i telefon och allt fler oroliga anställda klagade till företagshälsovården.
– Många var rädda för sin hörsel, berättar kundservicechef Marja Wieru. Hon tog tag i saken och snart kopplades Arbetshälsoinstitutet in.
De mätningar som Arbetshälsoinstitutet gjorde visade att risken för hörselskada var så gott som obefintlig. Däremot fanns det mycket att förbättra vad gäller akustiken i utrymmet.
– Främsta orsaken till problemen är att huset är för tyst. Om en penna faller i golvet hörs det jättebra. Ventilationen som surrar i bakgrunden och dämpar ljud i de flesta gamla hus hörs knappt alls här, förklarar Wieru.
Bland de förbättringsförslag som Arbetshälsoinstitutet kom med fanns därför också ett ljudmaskeringssystem som genom svagt bakgrundsljud minskar hörbarheten av mänskliga röster och därigenom ökar trivseln och skapar arbetsro. Det förverkligades inte av ekonomiska orsaker, men fler ljudisoleringsskivor installerades i taket, arbetsstationerna arrangerades annorlunda och mellanväggarna dem emellan blev fler och högre.
– Den översta delen av mellanväggarna är av glas. På så sätt kunde vi behålla det rymliga och luftiga intrycket, samtidigt som den hårda glasytan gör att det egna ljudet reflekterar tillbaka. Då hör de anställda sig själva bättre och kan sänka rösten, berättar Wieru. Hon påpekar att bullerproblemen i kontoret också var en fara för personalens stämband. Hör man inte sig själv börjar man instinktivt tala högre.
Effekterna av förändringarna har inte låtit vänta på sig: Klagomålen hos företagshälsovården har upphört och i intervjuer har de anställda sagt att de nu bättre kan sköta sitt jobb koncentrerat utan att bli störda av kollegernas prat. Personalens känsla av personlig integritet har också ökat.
– Genom att förbättra ljudmiljön i kontoret har vi förbättrat personalens arbetshälsa överlag. Om de anställda hör dåligt måste de anstränga sig extra mycket, är rädda för att göra misstag och blir snabbare trötta. I det långa loppet har vi säkert minskat på sjukfrånvaron tack vare den förbättrade ljudmiljön, resonerar Wieru.
Text: Matilda Hemnell
Foto: Fredrika Biström