Stress och återhämtning går hand i hand

Hjärnan älskar stress – kortvarig stress. Hjärnan älskar också återhämtning och tillräckligt med sömn. Stressen och återhämtningen måste vara i balans. Forskare har studerat hur arbetslivet påverkar ålderdomen genom att följa med en grupp medelålders personer i nästan 30 år. Forskarna märkte att de som hade en konstant hög stressnivå på 1980-talet också var de som hade svårast att klara av vardagen i ålderdomen.

Pia Alarto hade ett krävande marknadsföringsjobb, med många resor och långa arbetsdagar. Takten blev bara snabbare och snabbare, stressnivån steg med samma fart och ett stort projekt närmade sig sin deadline.  Så en söndag när Alarto hade jobbat hela veckoslutet kom väggen emot.

– Jag hade lärt mig att tysta den inre rösten som sa att någonting var fel. Men då insåg jag plötsligt att jag hade gråtit hela dagen och inte fått någonting gjort, berättar Pia Alarto om första gången hon blev utbränd.

Vi sitter på ett livligt café i Helsingfors, där servitriser och kunder trängs mellan borden, men Alarto berättar lugnt om det svåra som kom att förändra hennes liv i grunden.

Hon hann gå in i väggen ytterligare två gånger innan hon var tvungen att se sanningen i vitögat – att det inte längre gick att fortsätta på samma sätt. Mellan varven var hon både sjukskriven i flera månader och gick ner till deltid. Samtidigt var det stora omställningar på jobbet och hennes arbetsbild förändrades.

– Jag tänkte i något skede att jag inte vill vara den första som kraschar, säger Alarto.

Pia Alarto beskriver sig själv som en person som alltid vill prestera bra, men det kom en punkt då kroppen sa ifrån och hon blev väldigt lätt sjuk. Efter tio år på samma jobb sa Alarto till sist upp sig, flyttade med sin man från centrum ut på landet och skaffade en hund.

– Det var en stor omställning, men mycket hälsosamt, beskriver Alarto.

Där inleddes hennes flera år långa resa för att börja må bättre och slutligen kunna ta några försiktiga steg in i arbetslivet igen.

Hjärnan älskar stress

Även om långvarig stress i värsta fall kan leda till utbrändhet, som i Pia Alartos fall, är den i sig ett helt naturligt funktionsläge hos människan. Den ska bara inte vara långvarig, utan ett undantagstillstånd för kroppen. Det säger Minna Huotilainen, hjärnforskare vid Arbetshälsoinstitutet TTL.

– Hjärnan älskar stress. Kortvarig stress innebär att hjärnan aktiveras, och den är van att reagera snabbt i extrema situationer.  Däremot är långvarig stress negativ, förklarar Huotilainen.

För att människan ska må bra måste det finnas tillräckligt med tid för återhämtning.

Huotilainen beskriver stressen och återhämtningen som en våg där båda måste vara i balans. I normala förhållanden borde en natt räcka till för att man ska återhämta sig från det som har hänt under dagen, eller förbereda sig för det som väntar följande dag.

Pauser viktiga

Återhämtningen borde få plats också under arbetsdagen – i form av lunchraster, kaffepauser eller att man bara helt enkelt att stiger upp och rör på sig en liten stund.

– Varje gång vi rör på oss påverkar det vår stressnivå positivt, säger Huotilainen, och tillägger att redan småsaker som att gå till skrivaren eller matsalen i det långa loppet är mycket viktigare vardagsmotion än vi tror.

Enligt Huotilainen är det många som gör fel då de skippar lunchen och slänger i sig ett par kex framför datorn. Då blir inte lunchpausen den återhämtningsstund den borde vara, utan snarare ännu ett stressmoment.

– När vi är stressade är vi väldigt snabba, men vårt djupaste kunnande kommer inte fram i det läget. Lugn och ro är en förutsättning för att vi ska kunna vara kreativa – och en känsla av att ingen kräver någonting av oss, beskriver Huotilainen.

Utbrända ofta högpresterande – och självkritiska

Enligt Minna Huotilainen är det ofta ambitiösa och pliktskyldiga arbetstagare som blir utbrända, och de är vana vid att prestera bra.  Just utbrändhet hör till hennes expertisområde, eftersom hon är medlem i en forskningsgrupp som undersöker hur utbrända personer handskas med information. 

Hon berättar att utbrända personer av en eller annan orsak saknar förmågan eller förutsättningarna för att återhämta sig. Utbrända personer klagar de ofta på minnesstörningar och koncentrationssvårigheter, men de facto visar forskningen att de ofta uppfattar sina svårigheter som värre än vad de egentligen är.

– De är sina egna största kritiker. De har ofta ett gott minne annars och om deras funktionsförmåga försämras ens lite blir de lätt oroliga, säger Huotilainen.

Insomningssvårigheter är ett av de vanligaste symptomen på utbrändhet, eller att man vaknar på natten och börjar tänka på jobbet – vilket gör att man inte kan somna om. Då är det naturligt att man inte kan prestera lika bra på jobbet nästa dag.

– Det här blir lätt ytterligare en stressfaktor som kan leda till en ond cirkel, där man inte kan sova nästa natt, beskriver Huotilainen,

Arbetsgivaren i nyckelposition

Utbrändheten kan också hänga ihop med hur arbetet är organiserat. Enligt Huotilainen har olika IT-relaterade uppgifter smugit sig in på så gott som alla arbetsplatser, och hon lyfter upp vårdbranschen som exempel.

Hon berättar om vårdpersonal som upplever stress för att en betydande del av deras arbetstid numera går åt till att till exempel föra in information på datorn. Då upplever de att de inte har tillräckligt med tid för att vårda sina patienter.

– I sådana fall måste man kunna prioritera, konstaterar Huotilainen. Arbetstagaren ska då berätta för sin närmaste chef att tiden inte räcker till och fråga vem det är som bestämmer hur prioriteringen ska göras.

Arbetsgivaren skapar förutsättningarna för att det ska finnas tillräckliga möjligheter för återhämtning på arbetsplatsen. Trots att fritiden ligger utanför den sfär som arbetsgivaren kan påverka, är den en viktig del av pusslet.

Företagshälsovården kan ändå fungera som en mellanhand och till exempel ge skiftarbetare råd för att de ska få tillräckligt med sömn och vila inför ständigt varierande arbetstider.

Ohälsosam stress kan påverka ålderdomen

Stressen kan också ha negativa följder längre fram i livet. Nya forskningsrön visar nämligen att ohälsosam stress i medelåldern kan leda till nedsatt funktionsförmåga på äldre dagar. Resultaten kommer från en forskargrupp vid det Gerontologiska forskningsinstitutet vid i Jyväskylä universitet.

Forskarna har studerat hur arbetslivet påverkar ålderdomen genom att följa med en grupp medelålders personer i närmare 30 år. Matti Klockars, professor emeritus i allmänmedicin, klassar forskningsmaterialet som unikt.

– Vi märkte att de som hade en konstant hög stressnivå på 80-talet också var de som hade svårast att klara av vardagen i ålderdomen, berättar Matti Klockars, som också är styrelseordförande för Folkhälsans Förbund.

De omkring 6 000 respondenterna deltog i enkätundersökningar i två repriser under åttiotalet och var då i femtio- och sextioårsåldern. Studien följdes sedan upp närmare 30 år senare. Klockars jobbade på Institutet för Arbetshygien (numera Arbetshälsoinstitutet TTL) när de första enkätundersökningarna gjordes.

– Det är rätt intressant att så här gamla stressymptom kan ha en effekt på ens kapacitet att till exempel bädda sin säng eller gå till butiken ännu 28 år senare, konstaterar Matti Klockars.

Små steg mot ett bättre jag

En för hög stressnivå lönar sig alltså inte i det långa loppet, men den kan hållas i schack så länge som man kommer ihåg att ge tillräckligt utrymme för återhämtning.

Pia Alarto, som har kämpat med sin egen utbrändhet, har lärt sig en hel del på vägen.

– Jag borde ha sökt hjälp i tid. Ofta är det ändå så att man börjar göra förändringar först då man inte klarar det längre, konstaterar Alarto.

Hon har ändå kunnat vända sina erfarenheter till något positivt, eftersom hon numera hjälper andra som har blivit utbrända via sitt eget konsultföretag. Hon har också utbildat sig till erfarenhetsexpert, vilket innebär att hon arbetar tillsammans med vårdpersonal för att utveckla mentalvården så att den bättre motsvarar kundernas behov.

Hon råder folk som lider av utbrändhet att ta ett steg i taget, att uppskatta också de små framstegen. Ofta vill man göra enorma livsstilsförändringar på många plan samtidigt, men riktig förändring kräver tålamod. Att resa sig ur utbrändheten krävde att hon på riktigt måste lära känna sig själv, och börja prata om sina problem med andra och i terapi.

– I dag är jag en helt annan person, och väldigt lite i mitt liv ser ut som före utbrändheten. Men jag har hittat vägen tillbaka – till en förbättrad version av mig själv, säger Pia Alarto.

 

Text och foto: Nanette-Marie Forsström/Outhouse Media

 

 

0 kommentarer på sidan "Stress och återhämtning går hand i hand"

Skriv en kommentar direkt på sidan
Skriv en kommentar direkt på sidan