Barnets rättigheter
Publicerad 21 februari 2011
Relationsnyttigt - Råd av Malin Gustavsson, som jobbar med jämställdhet
Kan vi enkelt dra en gräns mellan grupptryck, fåfänga och väl övervägda val? Hur skiljer vi mellan ”behov” eller ”vilja ha”-känslor hos barn och unga? Som vuxen kan det många gånger vara snårigt att läsa av barnet vi har framför oss. Men många gånger också lika snårigt för barnet att uttrycka sig för oss. Speciellt om kunskap om ens egna rättigheter saknas.
Vår syn på barn vad gäller deras möjlighet att förstå, delta och påverka sin omgivning varierar.
Samhällets syn på barn har varierat över tid, allt från det att barn setts som små vuxna med samma ansvar och skyldigheter som andra vuxna, till att barn ska skyddas eller är helt oförmögna att vara delaktiga i samhällsbyggandet.
I Finlands grundlag kan man läsa: ”Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva.” Detta kommer ursprungligen från FN:s konvention om barnets rättigheter som gäller alla barn under 18 år. Vad betyder detta? Är detta något man kan ha nytta av även i sin familj?
Absolut säger jag som jobbar med barn och unga. Jag tycker att barnkonventionen innehåller just det som jag tänker att är viktigt i möte med barn, men som kan vara svåra att komma ihåg då man är stressad, då man blir arg på barnet eller då man ska bestämma något som faktiskt också påverkar barnet. Då är det bra att även de barn jag jobbar med, umgås med också känner till sina rättigheter. Så de kan försvara sig då jag glömmer.
Genom att konkret upplysa barn och unga om deras rättigheter i vår familj, i vår skola, i vår kommun, kan vi främja barns möjlighet till större kontroll över sin hälsa och även barns större möjligheter att förbättra den helt själv. Barnets mänskliga rättigheter kan stödas genom att vi skapar möjlighet för barn och unga att delta, föra en dialog med dem kring deras rättigheter, deras liv, tankar och funderingar. Att ge dem plats att formulera sig och det som de känner och upplever. Barn och ungas rättigheter handlar många gånger egentligen om att få bli lyssnad på, inte om att få sin röst hörd. Det är vårt ansvar som vuxna att ge denna plats.
Praktiska råd/tips:
I vardagsmöten med barn och unga kan det vara värdefullt att fundera över hur vi bemöter barn och unga. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer som kan fungera som en ram för ett respektfullt bemötande av barn och unga, oberoende av om du är förälder, släkting, vän, beslutsfattare, arbetsgivare eller lärare.
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
På vilket sätt hjälper jag barn i min omgivning att känna sig värdefulla och respekterade?
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut
Hur ges barn i min omgivning möjlighet att få sin röst hörd om beslut som påverkar dem, såsom vart vi ska åka på utflykt, vilken mat vi ska äta till middag eller inköp av ny tv.
Alla barn har rätt till liv och utveckling, inte bara barnets fysiska hälsa utan också den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
När ger jag tid för dialog med barnet om dess hälsa dvs. välmående i kroppen, bekymmer, funderingar eller utmaningar i vardagen?
Alla barn har rätt att fritt säga sin mening och få den respekterad.
Hur bemöter jag utmanande åsikter hos barnet, såsom homofobi, rasism eller nedvärdering av flickor och kvinnor?
Folkhälsan har tillsammans med Hem och skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund tagit fram ett metodmaterial om Barnkonventionen. Materialet heter ”För mer rättvisa” och kan beställas gratis från
eller laddas ner här.
Text: Malin Gustavsson