Äta bör man...
Publicerad 10 november 2010
Vi har tillgång till allt mer information och vad vi borde äta för att må bra. Forskning visar att vi blir allt friskare och äter allt mångsidigare kost – men samtidigt ökar övervikten och fetman. Vår relation till mat är komplex och handlar inte bara om information eller brist på information.
– Människor som individer har mycket olika sätt att förhålla sig till mat, konstaterar forskare Carola Ray.
Många har en neutral inställning till mat, men för andra är maten förknippad med olika känslor. Maten kan t.ex. fungera som belöning eller bestraffning – om man gör någonting bra får man kanske äta något gott, men om man tycker att man har gjort något dåligt, så får man inte göra det. Mat kan också vara ett sätt att lindra stress.
– Ibland kan maten också vara ett sätt att uttrycka känslor, t.ex. att visa sin familj kärlek.
I sig är det inget fel i att mat är kopplat till känslor – men om det enda sättet att förmedla känslor eller känna njutning är via mat, är det något som har gått snett.
Vi är vad vi äter
Våra kostval är också uttryck för vår personlighet och grupptillhörighet och påverkas av den sociala miljön. Våra handlingar och val i vardagen påverkas ofta av konkreta levnadsförhållanden. Ifall vi har små resurser, t.ex. när det gäller kunskap, pengar, tid, makt, sociala kontakter m.m. så är valmöjligheterna också små, konstaterar docent Eva Roos, som leder den forskargrupp inom Folkhälsan som forskar i levnadsvanor.
– När det gäller utbildning utgår man från att personer med högre utbildning har sundare levnadsvanor, eftersom de är mera hälsomedvetna, vet mer om levnadsvanor och riskfaktorer och har lättare att ta till sig hälsoupplysning och inse fördelarna med sunda levnadsvanor. Kanske är de också mera villiga att investera i framtidens hälsa genom att anamma sunda levnadsvanor.
Om man har högre inkomster ger det bättre möjligheter eller mera ekonomiska resurser att köpa sund mat och utnyttja idrottsanläggningar som är avgiftsbelagda. Utbudet och tillgången på sund kost och möjligheter att idka fysisk aktivitet kan också variera beroende på var man bor och arbetar.
– För alla är det inte alltid möjligt att göra det mest hälsosamma valet, säger Eva Roos.
Goda grunder hemifrån
När det gäller barn har familjen en stor betydelse. Inom ramen för Folkhälsans forskningsprojekt Hälsoverkstaden har Carola Ray undersökt hur den sociala och psykosociala miljön påverkar skolbarns levnadsvanor.
– Föräldrarnas känsla av sammanhang, dvs. hur de känner att de hanterar livet och om de tycker att det är meningsfullt och begripligt, återspeglas i barnens matvanor och måltidsrytm. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning som visat att vuxna människor som har en stark känsla av sammanhang har sundare levnadsvanor och mindre riskbeteenden.
Hälsoverkstadens forskning visar också att det finns ett samband mellan rutiner i hemmet och barnens levnadsvanor.
– Barn som regelbundet äter måltider tillsammans med familjen och uppger att det finns rutiner i samband med måltiderna, t.ex. att man ska smaka på maten eller äta all mat vid matbordet har lättare för att bibehålla sunda kostvanor i den kritiska ålder då barn ofta börjar äta mindre frukt och grönt.
Mat som projekt
Det finns olika sätt för människor att markera att de vill tillhöra – och tillhör – en viss grupp. Ett sätt som är bekant är att man använder en viss typ av kläder, men det samma gäller också delvis mat, för att vara med i gruppen ska man vara intresserad av en viss typ av mat.
En ny miljö för diskussioner och utbyte av information kring mat sker i dag inom sociala medier, t.ex. Facebook, där många bl.a. skriver om helgens kulinariska begivenheter i sina statusuppdateringar.
– På Facebook sprids också mycket information om t.ex. närproducerad eller ekologiskt producerad mat, säger seniorforskare Eva Roos.
Maten har dessutom blivit allt mer individualiserad.
– Förr var det husmor som hade hand om nyckeln till skafferiet och på det sättet kontrollerade hon många människors mathållning. Om vi t.ex. tänker på det gamla jordbrukssamhället handlade ju om familjer i vidare bemärkelse där också de som arbetade på gården åt med familjen.
– I dag är det mycket mer individualiserat – inte bara det att var och en kan gå och plocka åt sig saker i kylskåpet vad den vill ha, utan vi talar också om t.ex. individuella kostråd, som baserar sig på människors gener.
En av de saker som kännetecknar dagens samhälle är att många saker är projektbetonade. Ser man t.ex. på partiers och föreningars verksamhet, så är det allt färre som vill engagera sig långsiktigt utan många jobbar hellre i korta projekt och för en viss sak. Samma tänkande avspeglar sig också i levnadsvanorna, konstaterar Carola Ray.
– Om vi t.ex. tittar på motionsintressen, så kan en människa syssla med yoga för sitt mentala välbefinnande, med pilates för att stärka stödmuskulaturen och maraton för att utveckla uthålligheten. Samma tänkande går igen när det gäller maten: vi äter blåbär för att förbättra synen, livsmedel som innehåller mjölksyrabakterier för att hålla magen i skick, fisk som innehåller rikligt med omega fettsyror för god hjärnhälsa o.s.v.
Om man i stället för att se på motionsformerna eller livsmedlen ett i taget ser på hela paketet, så handlar det om att motionera och äta mångsidigt.
– Jag tycker att rutiner kanske är lite underskattade i dagens läge. Många får dåligt samvete för att de tycker att de inte hinner fundera tillräckligt på maten, olika former av dieter eller ta ställning för eller emot olika livsmedel. Men det är faktiskt helt OK att gå in i mataffären och fylla vagnen med ungefär det man brukar fylla den med, säger Eva Roos.
Matvanor får vara just vanor.
Insmugna lockelser
Ett ämne som har tagits upp i flera repriser under de senaste åren är förpackningsstorlekar. Stora påsar med t.ex. godis och chips lockar oss att äta mer. Men här har kritiken burit frukt.
– Det har skett en förändring under senare tid, det finns mindre påsar att köpa i butikerna, konstaterar Carola Ray.
Samtidigt har livsmedelsindustrin alltjämt ganska stora möjligheter att påverka – godishyllorna finns alldeles invid kassorna och där finns många gånger också kyldiskar med läsk, där det är enkelt att plocka med sig en flaska just innan det är dags att betala.
– Bland forskare runt om i världen diskuterar man mycket just olika former av drycker. I dagens läge finns det så många olika drycker att det är svårt att hålla reda på dem och i synnerhet vad de innehåller. Förutom ”vanlig” läsk har vi förstås energidrycker, men vid sidan av dem har vi en uppsjö av olika drycker, som är berikade med t.ex. vitaminer. De ser hälsosamma ut, men många gånger kan de innehålla nästan lika mycket kalorier som läsk.
I livsmedelsindustrins intresse ligger givetvis att sälja saker – medan samhället igen vill ha en så frisk befolkning som möjligt. Det finns olika sätt att hjälpa människor att göra bättre val, ett av de senaste är den så kallade godisskatten.
Eva Roos och Carola Ray säger också att det är viktigt att det finns riktlinjer och rekommendationer för hela befolkningen. De finska näringsrekommendationerna har som utgångspunkt att främja och stöda en positiv utveckling i fråga om kost och hälsa i hela befolkningen.
– Rekommendationerna baserar sig på vetenskaplig forskning och det kan hända att de känns väldigt allmänna och kanske lite trista, men de är trygga. Det finns också en stor frihet i att rekommendationerna är så allmänna – vi kan välja och forma vår kost så att den smakar gott och ger oss njutning.
Text: Clara Henriksdotter, Jaana Hagelberg | Foto: Sofia Jernström