Ungdomars ätvanor

Under tonåren är maten och ätandet för många ett sätt att frigöra sig från föräldrarna. Att själv välja vad och när man äter ger många ungdomar en känsla av frihet och självständighet.

Fler ungdomar signalerar genom sina matval var de står inom andra områden. Det är tillåtet att gå mot strömmen och göra sina egna val angående vad man äter och inte äter.

Endel väljer att äta vegankost för att de anser att det är etiskt mera rätt, endel dricker inte mjölk för att de anser att mjölk är barnmat, medan andra hoppar över skollunchen för att höra till gänget.

Vegetarisk mat allt vanligare

Att äta vegetariskt blir allt vanligare framförallt bland unga flickor. Vissa näringsämnen kan bli kritiska i en vegetarisk kost såsom t.ex. kalcium, D-vitamin, B12-vitamin samt järn.

För att täcka kalciumbehovet hos unga krävs ca.3-4 glas mjölk eller andra flytande mjölkprodukter och 3-4 skivor ost per dag. D-vitamin kan en vegetarian få från bl.a. mjölk och margarin (ej eko-mjölk).

B12-vitamin finns endast i produkter med animaliskt ursprung. Goda järnkällor är spannmålsprodukter gjorda på fullkorn samt baljväxter och nötter. För en effektiv uppsugning av järn krävs det C-vitamin.

Unga och idrott

Idrottande ungdomar, som samtidigt växer, behöver tillräkligt med rätt sorts energi för att orka. Att slarva med måltider och matval återspeglas snabbt på idrottsresultaten.

Allt fler ungdomar väljer att äta och dricka mellanmål som ger onödigt mycket energi, fett och socker. Kolhydratrika livsmedel såsom fullkornsbröd, gröt, mysli, pasta, potatis, ris, frukter och bär rekommenderas för dem som är fysiskt aktiva, men också för andra ungdomar.