Språklig medvetenhet

Att barn är språkligt medvetna innebär att de kan fokusera på språkets form i stället för på språkets innehåll.

Språkligt medvetna barn känner till språkstruktur. För att ett barn skall bli språkligt medvetet förutsätts inte att barnet har en god språkförmåga. En god språkförmåga hos ett barn betyder inte heller att barnet behöver vara språkligt medvetet.

Om man försöker uppmuntra barn att leka med och fundera på språket kan det få en positiv effekt på deras språkliga medvetenhet. Barn som klarar av att tänka abstrakt kan även få hjälp av detta när de skall läsa och stava. 

Det finns flera olika områden inom språklig medvetenhet. Till språklig medvetenhet räknas fonologisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet, syntaktisk medvetenhet, semantisk medvetenhet och pragmatisk medvetenhet.

Fonologisk medvetenhet handlar om språkljud och spelar en roll för barns läs- och skrivinlärning. Den fonologiska medvetenheten hos barn kan stimuleras genom att man låter barnen till exempel rimma, ta bort eller byta ut fonem, lyssna på ljud i ord, bilda ord av ljud och kasta om bokstäver i ord. 

Morfologisk medvetenhet handlar om hur morfem kan användas för att ändra språket. Morfem utgör den minsta betydelsebärande delen i ord. Om barnen känner till morfem i ord kan de lättare avgöra varifrån olika ord kommer, vilket kan ha en positiv inverkan på barnens stavning.

Barn som är morfologiskt medvetna kan också avkoda ord snabbare och bättre förstå vad de läser. För att stimulera barns morfologiska medvetenhet kan man låta barnen leka olika stavelselekar.

Till den syntaktiska medvetenheten hör olika språkregler. Den syntaktiska medvetenheten har betydelse för läsförståelse och läshastighet. Barn med god syntaktisk förmåga har lätt att tänka sig hur en text fortsätter och att dra slutsatser om innehållet utifrån grammatikaliska regler.

Barns syntaktiska förmåga kan stimuleras genom olika lekar där barnen skall uppmärksamma språkregler. Det kan till exempel handla om att barnen skall fylla i ord i meningar eller rätta till meningar.

Semantisk medvetenhet gäller olika betydelser i språk. Semantisk förmåga hos ett barn kan kännetecknas av att barnet till exempel kan avgöra hur två meningar skiljer sig från varandra och kan förstå att samma ord kan ha olika betydelser. Barn har hjälp av sin semantiska förmåga när de försöker förstå en text.

Pragmatisk medvetenhet kännetecknas av en förmåga att använda språket på ett sådant vis som passar den aktuella sociala situationen. Barn som är pragmatiskt medvetna kan välja vad för ord de använder och hur de överlag formulerar sig beroende på vilken situation de befinner sig i.

De vet också när det är lämpligt att använda olika artighetsfraser. Bland annat vitsar och gåtor är bra för att stimulera barns pragmatiska medvetenhet.