Munmotorik

Det är sannolikt att munmotoriska problem hos ett barn påverkar såväl hur barnet producerar ljud som hur barnet tar emot och bearbetar auditiv information.

Begränsningar i den auditiva perceptionen kan troligen å sin sida leda till munmotoriska problem. Det finns däremot inget samband mellan barns uttal och deras språkliga medvetenhet. Barn som har uttalssvårigheter kan ha väldigt hög språklig medvetenhet. Omvänt kan det hända att barn som inte är språkligt medvetna ändå pratar rent.

Att ett barn har problem med munmotoriken kan få negativa följder för barnets sociala liv. Det finns risk för att barnet blir retat för att det talar annorlunda, vilket i sin tur kan resultera i att barnet får dåligt självförtroende, undviker vissa ord och får mindre lust att leka med språket. Det är viktigt att barn som påverkas negativt av sina uttalssvårigheter får hjälp.

Det är vanligt att barn som är ungefär 2 år uttalar många ord fel. Barn i 4 års ålder klarar däremot av att uttala nästan alla ord rätt förutsatt att orden inte består av väldigt svåra ljudsammansättningar.

Till svåra ljudsammansättningar hör till exempel -ln, fj-, -kst, -rv, kv-, tv- och -sp.  Ljud som produceras nära varandra i munnen kan vålla problem framför allt för barn som inte kommit långt i uttalstvecklingen. Till sådana ljud räknas bl.a. /t/ och /d/ och /g/ och /k/.                   

Barnens sätt att undvika felaktiga uttal kan ta sig uttryck exempelvis genom att barnen lägger till vokaler, kastar om bokstäver, utelämnar bokstäver eller ersätter språkljud med ljud som liknar närstående språkljud.

Om ett barn har stora problem med att uttala ord är det kanske till hjälp att barnet blir medvetet om var och på vilket sätt olika språkljud produceras.