Läsning & skrivning
Läsning öppnar många möjligheter för barn.
Barn har chans att läsa många spännande och roliga böcker. Läsning kan också ge barn kunskap, större ordförråd och bättre intellektuell förmåga. Barnet kan ha nytta av att dra paralleller mellan sådant de har läst och sitt eget liv.
Barn kanske tack vare en god läsförmåga senare i livet kan få bättre förutsättningar för att bli aktiva samhällsmedlemmar och få större möjligheter att välja mellan olika utbildningar och yrken.
Barns motivation spelar en stor roll när de skall lära sig att läsa. Genom att barn får höra någon läsa högt kanske deras egen lust att lära sig att läsa ökar. Barn har under högläsningsstunder också möjlighet att utforska skriftspråket.
Den som läser kan hjälpa till genom att ge kommentarer som kan få barnen att bättre förstå kopplingen mellan texten och läsningen. Det kan till exempel handla om att kommentera hur mycket som finns kvar att läsa eller att säga att det är dags för nästa stycke.
Högläsning för barn i tidig ålder kan ha en positiv inverkan för barns fortsatta språkutveckling. Enligt en undersökning har 7-åringar som fått lyssna på berättelser sedan de var ungefär 2 år kommit längre både i läs- och talutvecklingen.
Det finns olika stadier av läsinlärning. Det första stadiet, pseudoläsning, kännetecknas av att barn kan känna igen vissa hela ord utgående från det sammanhang de finns i.
Följande stadium är det logografiska stadiet. Under det här stadiet kan barn känna igen olika bokstäver och kanske sitt eget namn, men de kan ännu inte ljuda ihop bokstäver.
Barns logografiska läsning kan stimuleras genom att barnen många gånger får se hela ordbilder i olika sammanhang. Det är av vikt att dessa ord är betydelsefulla för barnen. En strävan kan vara att barnen skall börja bli intresserade av bokstäver och delar i ord, vilket sedan skulle leda till att de analyserar orden och kan knäcka läskoden.
I det fonologiska stadiet har barnets förmåga att koppla bokstäver till ljud utvecklats. Barnen läser då genom avkodning, vilket till en början kan gå långsamt och medföra att textens betydelse går förbi. För att barn skall utveckla en god läsförståelse är det viktigt att barnen uppnår flyt i sitt läsande.
I det sista stadiet, det ortografiska stadiet, kan större flyt uppnås tack vare att barnen kan läsa ord utgående från ordens visuella bilder utan att sammanljuda.
För att detta skall ske måste ändå barnet tidigare ha skapat kopplingar mellan ortografiska mönster och ljud som dessa motsvaras av. Okända ord kan fortfarande kräva sammanljudning.
Skrivning ger liksom läsning nya möjligheter. Barn kan stärka sitt lärande genom att formulera andras tankar i skriven form. Nerskriven text kan vara till hjälp då barnet reflekterar över något och vill se på något ur nya synvinklar.
Genom skrivande kan barnets eget tänkande stimuleras. Barn kan också ha stöd för minnet om de skriver ner något. Skriven text har fördelen att den kan läsas många gånger.
Det är av betydelse att barn känner att de kan skriva och har lust att skriva. På det här sättet kan de också bli bättre på att skriva. Ett sätt för att försöka öka barns lust att både läsa och skriva är att låta barnen själva fundera ut vilken nytta de kan ha av att läsa och skriva.
Att barn skriver ofta och även får respons under skrivprocessen inverkar positivt på deras skrivförmåga. Barns skrivande kan dessutom ha en positiv inverkan på deras läsförmåga. Genom att barn kopplar ihop ljud och bokstäver och därtill även skapar ortografiska mönster när de skriver kan de bli bättre på att känna igen ord när de läser.
I början av skrivutvecklingen brukar barn inte kunna skriva utgående från läsarens perspektiv. Det är viktigt att barn stimuleras till att skriva på ett sådant sätt att också mottagaren förstår texten.