Trappan-modellen – ett arbetssätt i möte med barn som upplevt våld i familjen
Luciainsamlingen 2008-2010 samlade in medel för att stöda utsatta barn. Inom den insamlingen valde Folkhälsan delvis att fokusera på barn som upplevt våld i familjen eftersom det i många avseenden var en tyst och bortglömd grupp. Trappan-modellen togs därför till Finland 2010 och intresset var stort bland professionella.
Ami Arnell och Inger Ekbom skapade i slutet av 1990-talet inom ramen för Rädda Barnens projekt en samtalsmodell för hur professionella kan prata med barn som upplevt våld i familjen. Arbetet utmynnade i handboken ”… och han sparkade mamma” Trappanmodellen i möte med barn som bevittnat våld skriven av Arnell och Ekbom. Den utkom första gången 1999. Samtalens syfte är att barnet ska få möjlighet att sätta ord på sina upplevelser. Med samtalen vill man även ge barnet insikt i att det våld som barnet upplevt aldrig är barnets fel.
Trappan i korthet
Trappan-samtal består av tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap. Trappan-samtal är ett korttidsstöd eftersom antalet samtal i en Trappan-process varierar mellan 3 och 10 st. Utöver dessa tre steg tillkommer även för- och eftersamtal med barnets föräldrar. Barnsamtalen är jagstödjande. De anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Arbetssättet är psykosocialt eftersom du beaktar både barnets inre och yttre omständigheter.
Trappan-samtal är varken utredning eller behandling utan det är en stödåtgärd med syfte att barnet gradvis ska få sätta ord på sina erfarenheter. Samtalen ger på det sättet barnet sammanhang i det som har hänt. Trappan-samtal inleds först när barnet är tryggat från den våldsrisk, som tidigare fanns i barnets liv.
Trappan-modellen har i Sverige utvärderats både separat och som en del av en större nationell utvärdering där även flera andra stödformer till barn som upplevt våld i familjen utvärderades. Resultaten visar att barn som får Trappan-samtal kan börja må bättre av det.
Jag – en blivande Trappan-arbetare?
Trappan-utbildningen riktar sig till dig, som i ditt arbete samtalar med barn som har upplevt våld inom familjen. Du vill förbättra det stöd som erbjuds våldsutsatta barn och du är intresserad av att testa vad Trappan-samtal skulle innebära för dig i din arbetsbild.
Du har via din grundutbildning och examen kunskap om utsatta barn. Du har erfarenhet av att samtala med barn som har upplevt våld. Endast personer som har möjlighet att arbeta enligt modellen kan bli antagna, vilket innebär att t.ex. studerande inte är behöriga att utbilda sig till Trappan-arbetare.
Om du planerar att delta tillsammans med ett arbetspar från din arbetsplats eller enhet prioriteras ni framom ensamsökande. Du och ditt arbetspar kan med fördel ha olika yrke eller utbildning, t.ex. skolhälsovårdare och skolkurator, eftersom huvudsaken är att arbetsgivaren är densamma eller att arbetsområdena är samma.