Frågor om Sexuella problem i parförhållanden

Vad roligt att ni har träffat varandra och har det bra tillsammans.  Sexlusten är inget man direkt kan styra även om man skulle vilja. I början av ett förhållande kan det hända att man har mera lust och sedan då det gått en tid börjar vardagen normaliseras och livet tillsammans kanske förändras.  Ibland, så som i ditt fall, har din man mera lust än du och det kan ibland upplevas som besvärligt.

Orsaken till att du tappat din lust kan precis som du misstänker ha att göra med att din mens har slutat. Jag antar att du kommit i klimakteriet (eller finns det risk för graviditet?). Då kvinnan kommer i klimakteriet minskar mängden östrogen som är det så kallade kvinnohormonet. Det här kan bland annat leda till att sexlusten blir mindre. Minskad mängd östrogen har också annan inverkan på kroppen både psykiskt och  fysiskt. 

Det skulle vara bra att eventuellt besöka en gynekolog som kan berätta mera om vad det innebär att komma i klimakteriet. Gynekologen kan också eventuellt hjälpa dig med ditt problem med minskad sexlust.

Det är viktigt att du pratar med din partner och berättar hur du känner dig och bekräftar för honom att det problemet inte beror på honom och att du älskar honom. Det är lättare att gå vidare tillsammans än att ensam grubbla.

Hälsningar, Beatrice
 

Hej!
Vad roligt att ni har träffat varandra och har det bra tillsammans.  Sexlusten är inget man direkt kan styra även om man skulle vilja. I början av ett förhållande kan det hända att man har mera lust och sedan då det gått en tid börjar vardagen normaliseras och livet tillsammans kanske förändras.  Ibland, så som i ditt fall, har din man mera lust än du och det kan ibland upplevas som besvärligt.
Orsaken till att du tappat din lust kan precis som du misstänker ha att göra med att din mens har slutat. Jag antar att du kommit i klimakteriet (eller finns det risk för graviditet?). Då kvinnan kommer i klimakteriet minskar mängden östrogen som är det så kallade kvinnohormonet. Det här kan bland annat leda till att sexlusten blir mindre. Minskad mängd östrogen har också annan inverkan på kroppen både psykiskt och  fysiskt.  Det skulle vara bra att eventuellt besöka en gynekolog som kan berätta mera om vad det innebär att komma i klimakteriet. Gynekologen kan också eventuellt hjälpa dig med ditt problem med minskad sexlust.
Det är viktigt att du pratar med din partner och berättar hur du känner dig och bekräftar för honom att det problemet inte beror på honom och att du älskar honom. Det är lättare att gå vidare tillsammans än att ensam grubbla.
 

Hej!
 
Många människor gillar att fantisera om saker som ligger långt från deras verklighet, det är spännande just för att det är annorlunda och inte hör till vardagslivet. Det kan gälla stora bröst, att ha sex med sin chef, älska framför en publik eller något helt annat. Porr hör främst till kategorin fantasier, så det finns ingen anledning för dig att ta din mans surfande personligt eller att tro att han inte gillar dina bröst.
 
Varje människa har ett behov av att känna sig uppskattad och älskad, att bli bekräftad. Har du talat om för din man hur viktigt det är för dig att få höra om hans känslor för dig och att bli berörd? Många gånger kan man reda ut svårigheter på egen hand genom att diskutera öppet med varandra, men ibland kör man fast och då kan det vara till stor hjälp att tala med någon utomstående, t.ex. en familjerådgivare. Eftersom det här verkar påverka ert parförhållande rätt starkt, så tror jag att det kunde vara en god idé att börja med att söka stöd och hjälp tillsammans, hellre än att ensam försöka reda ut det i individualterapi. Inget hindrar att du också söker dig till en "egen" terapeut lite senare om det känns så. Det kan kräva mod och styrka att reda ut problem, men det går att komma vidare och må bra igen!

Du undrar var man får hjälp med problem som rör sexlivet. Du ger också själv förslag och de är just de instanser där de flesta vänder sig för att få hjälp. I Vasa finns både församlingarnas och den kommunala familjerådgivningen. Den kyrkliga rådgivningen är specialiserad på frågor som rör parrelationer. Sexualterapeuter hittar man på sexologiska föreningens hemsida (www.sexologinenseura.net) . Det finns tyvärr väldigt få svenska sexualterapeuter i Finland. Jag rekommenderar i alla fall att du söker den hjälp som är tillgänglig för dig, ensam eller tillsammans med din man.
 
När det gäller samlagssmärtor, ser man dem idag som en dynamisk helhet med både fysiska och psykiska orsaker. De är resultatet av en samverkan av bakomliggande, utlösande och uppehållande faktorer. Dessa faktorer kan vara kroppsliga och tex. hormonella eller psykiska faktorer som rör individen eller relationen. Om smärtan uppkommit plötsligt är det mer sannolikt att problemet är av psykisk karaktär. En ouppredd konflikt i relationen eller någon traumatisk upplevelse kanske gör det svårt att slappna av och verkligen vilja möta den andra. Detta kan vara en utlösande faktor. Den bakomliggande faktorn kan vara ex. bristande lubrikation p.g.a sjunkande hormonbalans. Den upprätthållande faktorn kan vara rädslan för upprepning, som i sig gör det svårt att slappna av.
 
Det finns olika kroppsliga tillstånd som kan ge smärtor vid samlag. Den enklaste anledningen kan vara rent teknisk, att mannen kommer in ”för tidigt”. Om kvinnans upphetsning inte är tillräckligt stark är slidan inte tillräckligt blodfylld och fuktad.för att ta emot den erigerade penisen. En infektion i underlivet gör slemhinnorna bräckliga och ömma. Också åldern och den förändrade hormonbalansen spelar en viktig funktion. Hormonerna ger inte längre samma skjuts. Det tar längre tid att komma igång. Det vanliga är att kroppsliga förändringar sker långsamt, smärtan är först svag för att med tiden bli allt starkare.
 
Genom att iaktta och för dig själv beskriva smärtans placering ( djupt, grunt, spridningen ) karaktär ( är den stickande, brännande, pulserande) samt  hur och när smärtan uppkommer och i vilka situationer kan du dels hjälpa dig själv att hantera smärtan och att beskriva den för t.ex. en gynekolog eller sexualterapeut. För utskrivning av enklare hormonpreparat som appliceras lokalt, eller vid behov regelbundet tillskott av hormoner behöver du kontakta en gynekolog. Av en familjerådgivare eller en sexualterapeut kan du få hjälp att genom enkla övningar hantera smärtupplevelsen och ni kan tillsammans med din partner utveckla ett gemensamt sexualliv som är så fritt från smärta som det bara är möjligt. Genom att lära dig att känna igen din egen upphetsningskurva kan du hjälpa dig själv med fantasier eller be din man stimulera dig. Den sexuella upphetsningen och tillfredsställelsen är beroende dels av våra tankar, känslor och fantasier kring oss själva och partnern, dels av den direkta beröringen av vår kropp. Det finns många goda ( och en del mindre goda) handböcker på det här området.  

Hej!
Du berättar om ett problem som har en längre historia. Du har också gjort dig en klar uppfattning om början till dina svårigheter. Nu söker du nycklarna till en förändring. Du beskriver det du vill uppnå: Du vill också längta efter att ha sex med din man. Du har positiva erfarenheter av att du tillsammans med honom förmår övervinna rädslan. Men rädslan för att det ska göra ont och för att göra din man besviken och frustrerad har gjort att du i stället har börjat undvika de tillfällen när ni kunde njuta av närheten.
Det är några saker som jag fäster mig vid i din berättelse. Du skriver att sex alltid har fungerat i början av relationerna, när spänningen över att möta en ny människa ännu är stark, men att det gradvis blir svårare när relationen blir stabil. Nu är relationen stabil, du är gift och har barn. Något säger mig att det här kan vara en nyckel till problemet. Sex är närhet. Sex är att bli mottagen. Det kan vara skrämmande att komma när en människa. Tänk om den andra inte tar emot mig sådan som jag är. Vi är inte alltid medvetna om de här känslorna som förefaller irrationella.
Något säger mig att ni kunde ha nytta av känslighetsövningar, en serie  på tre olika övningar som baserar sig på Masters och Johnsons sexualterapi. Tanken är paret för en bestämd tid ( några veckor, någon månad ) avstår från att ha sex tillsammans. I stället övar de sig i att ge och ta emot fysisk ömhet. Poängen är att den fysiska ömhet som uttrycks i övningen inte är erotiskt laddad. Detta hjälper er att komma ur den prestationscirkel som hela tiden förvärrar era svårigheter. Genom att ett par tre gånger i veckan reservera en halv  eller en hel timme ostörd tid kan ni öva upp er känslighet för varandras kroppar. Se till att rummet är tillräckligt varmt för att ligga naken, tänd några ljus för stämningens skull, ligg i sängen eller på en stor handduk. Den första övningen handlar om att lära sig ge ömhet, den andra övningen handlar om att lära sig ta emot. I övningarna berör ni inte könsorgan eller andra erotiskt känsliga delar av kroppen. Smek långsamt med hela insidan av handen börjande från huvudet över hela kroppen ner till tårna medan din partner ligger på mage. Utforska varsamt hans kropp och kyss honom på alla sätt som känns bra. Den som tar emot ska inte försöka styra smekningarna men kan föra undan dina händer om något inte känns bra. Byt roller efter tio minuter. Sedan kan din partner vända sig på rygg och du fortsätter smekningarna på samma sätt, fortsättningsvis utan att beröra könsdelar. Lägg de här upplevelserna på minnet, börja bygga upp positiva associationer till tanken på att komma varandra sexuellt nära. I den andra övningen är fokus på mottagandet, partnern ska ny tydligt visa vad som känns skönt. Berätta om era upplevelser och tala om vad ni tyckte mest om.
I den tredje övningen, som ni påbörjar efter ett par tre veckor, när ni känner er trygga i det två första övningarna, övergår beröringen till att vara erotisk utan att fullbordas i samlag med penetration. Om motståndet i det här skedet ännu känns oöverstigligt behöver ni gå tillbaka till de två första övningarna. I den tredje övningen kan ni utforska varandras intima områden och könsdelarna, lära känna dofter och smaker utan brådska eller krav. Om något får dig eller honom spänd eller nervös, ta en paus. Om din partner känner sig sexuellt upphetsad är det inget som hindrar att han tillfredsställer sig själv. De här tre övningarna finns beskrivna till exempel i Yaffés och Fenwicks bok ”Kvinnans sexuella njutning”.
Om du efter några veckor med det två första övningarna  inte känner dig trygg, eller om den kroppsliga närheten känns skrämmande/motbjudande kan det vara ett problem i kommunikationen mellan dig och din man. Då kan sexualterapi eller någon form av parterapi där ni kommer underfund med relationen vara på sin plats. En tredje möjlighet är att söka enskild psykoterapi.

De flesta människor gör sina första sexerfarenheter inom ett parförhållande, men det är inte helt ovanligt att man gör dem med en god kompis. För en del fungerar det bra, medan det för andra har gjort vänskapen besvärlig. Man kan säga att sex ligger i en annan dimension än vänskap gör och det finns en risk att vänskapen blir lidande om man blandar ihop dem. Det viktigaste är att diskutera saken tillsammans, hur ni båda känner det och om det är någon ni (hon) kan tänka er att pröva på igen. För att ha munsex måste ni båda känna er bekväma med det och verkligen vilja det, gärna prata om vad som händer efteråt, vad om det går bra, vad om det inte känns bra. Finns det en risk att det känns ännu mer pinsamt och är svårt att prata tillsammans efteråt, så är det knappast värt risken att sätta er vänskap på spel.
Suss

Hej!

Jag tycker inte att man sätta skuld på sig själv för de känslor man har. Att vara ledsen är helt tillåtet vad  oberoende av orsak.

Nu till ert sexliv, ibland har man av olika orsaker väldigt olika lust i ett parförhållande. Jag tycker att det skulle vara viktigt att tala med sin partner ifall man känner sig missnöjd med sexlivet. Kan ni hitta kompromisslösningar gällande sexet, kanske du kan masturbera tillsammans med din partner eller hitta på något annat som ni båda njuter av.

Det är också helt normalt att sexlusten försvinner för ett tag  ifall man drabbas av sjukdom men den brukar nog komma tillbaka. Endel människor vill ha sex fast de är svårt sjuka men andra vill det inte. Jag tycker att du skall tala med din partner så att ni kan komma närmare varandra och öka förståelsen för varandras behov och önskningar.

Anna K

Hej!
 

Det är med sex som med andra saker här i livet, ibland har man mera lust och ibland mindre, och en del har lite mer lust medan andra har mindre. Många yttre faktorer kan också påverka att man till och med i längre perioder inte är så intresserad.

Det kan upplevas som störande och frustrerande då man inte är på samma våglängd som sin partner då det gäller sexlusten. Vi lever i ett samhälle där det anses att männen alltid skall vara redo för sex. Det är dock inte helt ovanligt att det kan vara tvärtom. Kvinnan som lever i denna tro kan känna sig kränkt då mannen plötsligt inte vill ha sex och går i många fall till sig själv genom att fundera på varför mannen inte längre vill.

Ömsesidig diskussion hjälper säkert att föra saken vidare. Berätta för din partner hur du känner dig och försök mötas på samma nivå. Ett fungerande sexliv är det ingen som funderar något extra på men då det finns något problem tar det upp en stor del av vardagen. Därför är det viktigt att man  pratar  med varandra.

Många kvinnor kan ha svårt att få orgasm. Det brukar ändå lyckas om man vet hur man vill bli smekt eller slickad. Visa din sambo vad du tycker om och försök slappna av. Om du funderar mycket på om du kommer att få orgasm eller inte kan det hända att du stressar så mycket att orgasmen uteblir. Allting styrs från hjärnan, även orgasmen.

Vaginal orgasm betyder att kvinnan får orgasm under själva samlaget utan att klitoris är stimulerat (fast den indirekt stimuleras av rörelserna). Det är dock  mycket vanligare med s.k. klitorisorgasmer vilket betyder att man smeker klitoris tills man får orgasm. Det här kan göras före, under eller efter samlaget, helt hur man vill. Nu för tiden skiljer man sällan på olika slags orgasmer, eftersom det inte är meningsfullt.

Lycka till!

Beatrice

Hej!
 

Människor har olika stort intresse för sex och olika stark sexlust. Vi är olika av naturen, uppfostran kan spela in här och också vilken information om sex man fått och hurudana erfarenheter man har. I sig behöver det inte vara ett problem att inte vilja ha sex, svårt blir det först om man har en partner som gärna vill ha det.

Du skriver att du hade sex i tonåren utan att vara redo för det, vilket ofta har ett samband med sexuella problem lite senare i livet. Negativa erfarenheter kan prägla oss starkt.

Eftersom du skriver att du inte klarar av något som har med sex att göra, men ändå på något plan skulle vilja ha sex i framtiden, så tycker jag att du ska söka hjälp med att reda ut det. Du kan vända dig till kommunens eller församlingens familjerådgivning (de tar emot både singlar, par och familjer), en psykolog eller sexualterapeut. Det kan också vara en god idé att i något skede ta med din pojkvän, eftersom det här är något som kommer att beröra även honom.

Lycka till!

Hälsningar Suss