Kost övrigt

  • Hur kan jag stöda min mamma?

    Hej, jag är en tjej på 13 år. Jag känner mig orolig för min mamma. Hon är ganska överviktig tror jag, hon är 173 cm och väger någonstans mellan 90-100 kg vet jag. Hon både röker och äter väl inte jättebra men hon lagar alltid hemlagad mat i alla fall. Hon har fått ont i kroppen säger hon, jätteont i knät. Kan det bero på att hon väger för mycket? Hon frågar ofta om hon ser tjock ut men jag vågar inte säga nåt. Jag vill hjälpa henne att gå ner i vikt och få henna att sluta röka, finns det något sätt att hjälpa henne? Vad ska jag göra? Jättetacksam för svar

    Fråga nr: 23686

    Svar:

    Hej,

    Vad fint att du bryr dig om din mamma och vill stöda henne. Jag förstår att det kan vara svårt att veta hur du kan hjälpa henne. För att en livsstilsförändring ska lyckas är det ändå viktigt att motivationen finns hos henne själv, du kan inte ta ansvar för det. Kanske kan du stöda henne genom att fråga om hon vill komma med ut och gå/simma/vattengympa eller någonting annat tillsammans med dig?

    Fint att ni äter ordentliga måltider tillsammans, fortsätt med det. Vikten kan ha betydelse för henne knäproblem, men det är bäst att hon går till en läkare och talar om det.

    Hälsningar, Linda

    Publicerad 6 maj 2012

  • Räcker magister?

    Hej! Jag studerar fysiologi och tar nästa år kandidaten i fysiologi men vill sedan gärna bli näringsterapeut. På en sådan fråga har Ni svarat: Vid Kuopio universitet kan man studera näringsterapi och få en magistersexamen i hälsovårdsvetenskaper. Om det är i praktiken möjligt att studera på svenska vet jag ej. Den andra möjligheten att studera näringslära är vid agro-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Då får man en magistersexamen i livsmedelsvetenskaper. För att vara legaliserad näringsterapeut krävs det dessutom ca. ett års studier i Kuopio. Undervisningen är oftast på finska, men litteraturen på engelska och det är möjligt att göra alla arbeten och skriva alla tentamen på svenska. Lycka till! Carola Detta vet jag redan men jag undrar om alltså det räcker med en kandidat i fysiologi och en magister i näringslära för att verka som terapeut eller om jag måste studera till kandidat i näringslära också? Irene Blomqvist

    Fråga nr: 22579

    Svar:

    Hej Irene,

    Jag har förstått att man måste få den kliniska biten och erfarenheten av klientarbete från Kuopio universitet (Itä-Suomen Yliopisto). Valvira utfärdar legaliseringen av näringsterapeuter så vänd dig dit för att höra vad som krävs med din grundexamen . Kuopio universitet svarar säkert också.

    Hälsningar Susanna

    Publicerad 9 februari 2012

  • Kan man avboka?

    kan man avboka sommarlägrat på föglö nu?

    Fråga nr: 19312

    Svar:

    Hej,

    Via Folkhälsans webbsidor hittar du kontaktuppgifter till Folkhälsan på Åland. http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Barn--familj/Sommar--lager/Sommarklubbar/activities/13017/ 

    Kontakta dem angående detta. Trevlig sommar , Linda

    Publicerad 10 juni 2011

  • Jobba som dietist i Finland?

    Om jag går dietistutbildningen i Sverige, har man då behörighet att jobba i Finland? Jag vet att man kan läsa till näringsfysiolog i Finland. Är detta samma sak som dietist?

    Fråga nr: 12955

    Svar:

    Gratulerar till att du valt att läsa kost och näring, intressant ämne. I Finland är motsvarande yrkesbenämning för dietist näringsterapeut. Näringsfysiolog är en annan examen. För att få behörighet att arbeta som näringsterapeut i Finland måste man komplettera sin utbildning vid Kuopio universitet. Behörighetsvilkoren ändras hela tiden och det som är aktuellt just nu, eller när du skall komma till Finland, får du bäst reda på genom att vända dig direkt till Kuopio universitet eller till Valvira.fi som är den myndighet som övervakar behörigheten för de som arbetar inom hälsovården. Lycka till med studierna

    Susanna

    Publicerad 12 april 2010

  • Kan man få huvudvärk av kryddor?

    Hej

    Kan starka kryddor orsaka huvudvärk?

    Fråga nr: 2018

    Svar:

    Hej!

    Jag vet inte om starka kryddor kan orsaka huvudvärk. Du måste nästan pröva dig fram. Däremot kan vissa kryddor ( kummin, senap, gurkmeja, kanel, ingefära, vit- och svartpeppar, fänkålsfrö, korianderfrö och anisfrö) ge överkänslighetssymptom som är förknippade med pollenallergi. Om du har starka besvär tycker jag du ska vända dig till en läkare.

    Hälsningar Linda

    Publicerad 24 augusti 2009

  • Hur ska jag som lakto-ovovegetarian äta?

    Hej

    Är lakto-ovo-vegetarian. Hur kan fullvärdig kost sättas ihop av tillsammans 100 g per dag av torkade böner, linser, ärter, sojaböner/produkter och svamp? Vilka grönsaker rekommenderas?

    Fråga nr: 1973

    Svar:

    Hej!

    Eftersom du äter ägg och mjölkprodukter får du i dig D-vitamin, kalcium, B12-vitamin samt protein. Som du skriver kan du ersätta kött och fisk med ärtor, bönor, soja, ägg och mjölkprodukter. Kombinera spannmål eller baljväxter med rotfrukter, grönsaker, frukter och bär.

    Alla grönsaker, frukter och bär rekommenderas, variera gärna sorter och tillredningssätt. Fullkornsprodukter är att föredra. Använd växtbaserade fetter.
    Försök undvika produkter med mycket socker eller salt.

    En vegetarisk kost innehåller mycket fibrer så det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska.

    På svenska livsmedelsverket, www.slv.se, kan du läsa mera om vegetarisk kost. På sidan;  www.kasvikset.fi kan du hitta bra vegetariska recept.

    Hälsningar,
    Linda

    Publicerad 14 augusti 2009

  • Växer man av mjölk?

    Hej,

    Växer man av mjölk?

    Tacksam för svar!

    Fråga nr: 1951

    Svar:

    Hej!

    Mjölk innehåller mycket nyttigheter som kroppen behöver; D-vitamin, B-vitamin, kalcium och protein till exempel. Därför kan man säga att mjölk hjälper kroppen att växa.  Det bästa för kroppen är dock en varierad kost på regelbundna tider; frukost, lunch middag och ett par mellanmål.

    När du äter lunch och middag kan du tänka på tallriksmodellen; halva tallriken grönsaker, en fjärdedel kött, fisk eller kyckling och den sista fjärdedelen potatis, ris eller pasta. Då får du rätt proportion av protein, fett och kolhydrater. 

    Hälsningar
    Linda

    Publicerad 12 augusti 2009

  • Hur blir jag av med sötsuget?

    Hej,

    Jag har en längre tid försökt gå ner i vikt men ju mera jag tänker på att jag borde äta hälsosamt desto mera känner jag sug efter godis och annat mindre hälsosamt.Allra mest har jag lust på sött då jag är trött och stressad. Finns det några enkla knep man kan använda sig av? Är det t.ex. lönt att försöka ha en dag i veckan då man får äta allt det där som man har haft lust på?

    h. Rundis

    Fråga nr: 1909

    Svar:

    Hej!

    Väldigt många fungerar såsom du, att ju mer vi förbjuder något desto mer lockar det. Att suget blir extra stort då man känner sig trött beror säkert på att söta livsmedel ger en tillfällig lindring i tröttheten. Äter man mycket sött på en gång så stiger blodsockret snabbt och högt. Då känner vi oss pigga för en stund. Snabba blodsockerstegringar återföljs av snabba sänkningar som leder till ny trötthet, svaghet, illamående, huvudvärk eller magknip.

    Här är några tips på hur man kan bryta cirkeln:

    - Ät regelbundet med 3-5 timmars mellanrum. Ät så stora mängder energi att du verkligen vet att du håller dig mätt till följande måltid.

    - Den vanliga mångsidiga maten ger sällan för mycket energi. Tallriksmodellen är ett bra redskap vid varma måltider.

    - Späd ut alla måltider med stora mängder grönsaker. På det sättet har du mycket att tugga och fylla upp magsäcken med, samtidigt som du får väldigt små mängder energi i dig.

    - Var noga med att det också i varje måltid finns något som ger dig energi t.ex. spannmålsprodukter, fettfattiga mjölk- och mjölkprodukter, frukt, bär, fettfattigt kött, fisk eller fågel, ägg, bönor och baljväxter samt lite synligt fett.

     - Försök ha en mera avspänd inställning till mat och livsmedel. Förbjud inga livsmedel utan dela in dem så att det finns sådana livsmedel som äts ofta (t.ex. grönsaker, fullkornsprodukter), vissa äts ibland (glass) och andra sällan (chips, choklad). Unna dig choklad sällan (några gånger i månaden) och njut av det!

    - Trötthet och håglöshet kan ibland vara kroppens signal på att den behöver något så enkelt som mera syre, rörelse eller vätska. Fundera på förhand ut andra handlingar att pröva på då tröttheten kommer över dig, t.ex. ta en 20 minuters promenad, drick några glas vatten, ta ett hett bad, ring en vän, sjung eller dansa, städa köksskåpen.

    Carola Ray

    Publicerad 6 augusti 2009

  • Var kan jag få hygienkompetenskort?

    Hej,

    Är intresserad av att få ett hygienkompetenskort. Ordnar Folkhälsan sådana kurser eller kan ni hjälpa mig att hitta rätt?

    Fråga nr: 1899

    Svar:

    Folkhälsan ordnar inte kurser i livsmedelshygien, däremot ordnar de flesta yrkesutbildningsanstalter kurser.

    Gå in på livsmedelsverkets hemsida, www.elintarvikevirasto.fi och titta under hygienkompetens. Där hittar man namnen på alla personer som har rätt att utfärda hygienkompetenspass. Kontakta den person/anstalt som ligger nära din hemort så får du information om när nästa testtillfälle ordnas. Kursen är inte obligatorisk. Man kan också studera på egen hand och enbart tentera. Uppgifter om litteratur hittar du även på livsmedelsverkets hemsida.

    Lycka till Susanna Strandback

    Publicerad 6 augusti 2009

  • Hur blir jag näringsterapeut?

    Jag undrar var man kan utbilda sig till näringsterapeut? Finns det möjlighet i Finland och på svenska?

    Fråga nr: 1888

    Svar:

    Vid Kuopio universitet kan man studera näringsterapi och få en magistersexamen i hälsovårdsvetenskaper. Om det är i praktiken möjligt att studera på svenska vet jag ej. Den andra möjligheten att studera näringslära är vid agro-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Då får man en magistersexamen i livsmedelsvetenskaper. För att vara legaliserad näringsterapeut krävs det dessutom ca. ett års studier i Kuopio. Undervisningen är oftast på finska, men litteraturen på engelska och det är möjligt att göra alla arbeten och skriva alla tentamen på svenska.

    Lycka till! Carola

    Publicerad 6 augusti 2009

  • Finns det någon webb sida som räknar ut kaloribehovet?

    Hej, jag undrar bara om du vet någon speciellt sida man kan logga in på för att räkna ut hur många kalorier man har fått i sig per dag?

    Tack!

    Fråga nr: 1881

    Svar:

    Hej,

    Ett pålitligt ställe där man kan göra energi beräkningar med finska livsmedel är  http://ffp.uku.fi/kuntoneuvola

    Hälsningar Linda

    Publicerad 6 augusti 2009

  • Hur ofta kan man unna sig sällanmat?

    Hejsan

    Jag brukar inte dricka så mycket läsk utan blandar fun light med lokavatten ist, ibl kan jag dricka 6 sådana glas på en helg, är det viktpåverkande?
    om jag tex dricker tre glas på fredagen, kan jag då drick ett glas lördagn och kanske en lite burk cola light?

    Hur mycket torkad frukt och nötter kan man äta utan att det påverkar vikten?vilka nötter/frukter rekomenderar du?jag är sexton snart sjutton

    Hur ofta kan man unna sig tex en glass och sådant?

    Tack på förhand

    Fråga nr: 1860

    Svar:

    Hej!

    Bra att du inte dricker så mycket läsk, eftersom läsk liksom saft ofta innehåller mycket socker. Lightläsk och syntetiskt sötad saft, så som funlight, innehåller inte socker men fräter ändå på tänderna.Vatten skadar däremot inte tänderna och är den bästa törstsläckaren mellan måltiderna. Cola light och funlight innehåller väldigt lite kalorier.

    Torkad frukt innehåller vitaminer och fibrer som är bra för kroppen men också mycket energi. Nötter innehåller nyttiga fettsyror som är bra för kroppen i måttliga mängder. Försök välja osaltade nötter eftersom för mycket salt kan höja blodtrycket.

    Glass, godis och annan festmat hör inte till vardagen, men om man äter en sund och mångsidig kost kan man bra unna sig något gott vid festligare tillfällen.

    Hälsningar Linda

    Publicerad 6 augusti 2009

  • Fettbehovet hos vegetarianer

    Hej!

    Jag är vegetarian och har länge sett till att få i mig två teskedar linfröolja om dagen för att vara säker på att jag får i mig omega-3. Nu har jag dock läst om att vegetabiler ovan land har väldigt låg halt av de längre omega-3-fettsyrorna (EPA, DHA). När jag läser på internet verkar det dessutom som att kroppen inte kan omvandla särskilt mycket av de omega-3-fettsyrorna som man får i sig från t ex linfröolja till EPA och DHA. I mikroalger finns alla omega-3-fettsyror. Jag undrar vad ni rekommnderar. Jag har sett att det finns algtabletter, och algmjöl som innehåller mycket omega-3, kan det vara ett bra alternativ så att jag får tillräcklig balans mellan lång- och kortkedjig omega-3.

    Tack på förhand

    Fråga nr: 1825

    Svar:

    Hej!

    Ungefär 1 % procent av energiintaget borde komma från omega-3, vilket motsvarar ungefär 2,5 till 3 gram omega-3 fett per dag. Personer som äter fisk 2 gånger i veckan får oftast i sig tillräckligt DHA och EPA. Men Omega 3 finns också i rapsolja och margariner gjorda på rapsolja. En till två matskedar rapsolja täcker dagsbehovet av omega 3. Margarin på brödet och rapsolja på salladen är ett bra sätt att täcka behovet. Kroppen kan själv bilda EPA och DHA av alfa-linolenyra (som finns i vegetabilsika oljor), men som du skriver har färdigt EPA och DHA ett högre näringsvärde.  Visst kan du använda algprodukter i bland också för att få variation i kosten.

    Med vänlig hälsning,
    Linda

    Publicerad 5 augusti 2009

  • Kan man få FH broschyr om mat för småbarn?

    Hej!

    Jag har en liten pojke på 5 månader, som skall börja få fast föda. När min dotter var liten (-03) fick jag en bra brochyr om kost och småbarn från rådgivningen. Det var folkhälsans brochyr och där fanns råd om övergången från bröstmjölk till fast föda. Nu finns brochyren inte att få från rådgivningen. Finns den att få på något annat sätt?

    Hälsningar Mia

    Fråga nr: 1814

    Svar:

    Hej!

    Jag gissar att du menar "kost för barn i lekåldern". Den finns tyvärr inte längre att få tag på. Däremot har vi en annan broschyr som du hittar här: http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Kost/Kost-for-barn/ 
    På denhär sidan, på svenska livsmedelsverket, kan du också hitta bra material http://webbutiken.slv.se/

    Med vänliga hälsningar,
    Linda

    Publicerad 5 augusti 2009

  • Var kan man studera näringslära?

    Hej,

    Jag skulle vilja fråga var någonstans i Finland man kan utbilda sig till dietist på svenska?
    Josephine

    Fråga nr: 1791

    Svar:

    Hej Josephine!

    Vid Kuopio universitet kan man studera näringsterapi och få en magistersexamen i hälsovårdsvetenskaper. Om det är i praktiken möjligt att studera på svenska vet jag ej. Den andra möjligheten att studera näringslära är vid agro-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Då får man en magistersexamen i livsmedelsvetenskaper.

    För att vara legaliserad näringsterapeut krävs det dessutom ca. ett års studier i Kuopio. Undervisningen är oftast på finska, men litteraturen på engelska och det är möjligt att göra alla arbeten och skriva alla tentamen på svenska. Lycka till!

    Hälsningar, Linda och Carola

    Publicerad 4 augusti 2009

  • Kan man hoppa över måltider?

    Hej!

    Jag undrar, om man hoppar över frukosten middagen men sen äter kvällsmat men nästa dag äter frukost middag och kvällsmat-samtidigt som man springer och rider för att gå ner i vikt kan man bli riktigt smal då??

    Sedan om man börja äta mer nomalt sen när man nått sitt mål stämmer det att man kan gå upp jättemycket fast man bara äter nomalt för att man inte ha ätit så mycket innnan `´hård bantat``??

    Jessieca

    Fråga nr: 1781

    Svar:

    Hej Jessica!

    Tack för din fråga. Om man äter för lite förlorar kroppen inte bara fett utan också muskler och vatten. Musklerna förbränner energi, med andra ord ju mera muskler desto mera energi, mat, behöver kroppen. När kroppen har förlorat muskler, när du gått ner i vikt för snabbt, behöver du mindre energi än innan du gick ner i vikt. Därför kan det hända att man går upp i vikt igen efter att man slutat banta fast man äter samma mat som innan.

    Att hoppa över frukosten och middagen är ingen bra idé. Kroppen behöver energi regelbundet för att orka. Om man hoppar över måltider blir man ofta trött, okoncentrerad och irriterad. Utan ordentlig mat ökar också suget efter onyttiga mellanmål som ofta innehåller onödigt mycket energi, men som inte håller dej mätt tillräckligt länge.

    Hälsningar,
    Linda

    Publicerad 4 augusti 2009

  • Hur räknas energiprocent?

    Hej,

    Jag är en 16 årig tjej som undrar hur fördelningen av protein fett och kolhydrater bör vara för de olika måltidrna. Alltså hur mkt E% protein, fett och kolhydrater ska jag äta till tex frukost?

    Fråga nr: 1380

    Svar:

    Hej!
    Här är ungefärliga rekommendationer angående matens fördelning under dagen:
     
    Frukost: 20-25 % av dagens energi
    Lunch: 25-35 %
    Middag: 25-35 %
    Mellanmål: 1-2 stycken med bra näring kan ge totalt 5-30 %
     
    Om du använder tallriksmodellen när du äter lunch och middag får du automatiskt rätt proportioner av kolhydrater, proteiner och fett. Med tallriksmodellen menas; halva tallriken fylld med olika typer av grönsaker, en fjärdedel med potatis, ris eller pasta och den sista fjärdedelen med kyckling, fisk, eller kött. Till maten kan du dricka fettfri mjölk, och om du vill kan du ta en skriva mörkt/fullkorns bröd med margarin. På salladen kan du gärna ha lite oljebaserad dressing.
    När det gäller morgonmål och mellanmål är det bra att välja någon mjölkprodukt, någonting grönt och någon spannmålsprodukt. Tillexempel rågbröd med margarin, skinka och grönsaker, en frukt och ett glas mjölk.
     
    Hälsningar,
    Linda

    Publicerad 29 juni 2009

  • Var kan jag få tag på svenskspråkigt kostmaterial?

    Hej!

    Jag undrar ifall ni har svenskspråkiga patienföreskrifter gällande laktosintolerans och kost för gallpatienter? Vi har finskspråkiga, men tyvärr inga svenskspråkiga broschyrer. Vet ni varifrån dessa kan beställas?

    mvh Maj-Len Peltola

    Fråga nr: 1355

    Svar:

    Hej!

    Folkhälsan har inga svenskspråkiga patientföreskrifter för laktosintolerans eller gallpatienter. På svenska livsmedelsverket. www.slv.se , kan du säkert hitta material att printa ut.
     
    Med vänliga hälsningar
     
    Linda

    Publicerad 25 juni 2009

  • Varför behövs D-vitamin?

    Hej.

    Det har tydligen varit mycket prat om D-vitamin den senaste tiden. Tydligen (enligt tidningar och artiklar) så behöver vi mer av den. Jo, och jag undrar vad det är som är nyttigt med den, vad som är livsviktigt med den, och vart kan man hitta den någonstans. I vilka butiker/varumärken?

    Hälsningar Helena

    Fråga nr: 1180

    Svar:

    Hej!

    I Finravinto 2007 undersökningen kom det fram att många finländare får i sig för lite D vitamin. De största D-vitamin källorna från maten är fiskrätter, margariner (flytande och i ask) samt kött- och äggrätter.

    D-vitamin bildas också i huden med hjälp av solljus. Vi lever dock i ett land som har en lång mörk årstid så det är extra viktigt att vi får i oss tillräckligt med D-vitamin från kosten. D-vitamin är viktigt bland annat för skelettet.  För personer mellan 2-60 år rekommenderas 7,5 mikrogram D-vitamin per dag. För personer över 60 rekommenderas 10 mikrogram/dag.

    D-vitamin är en fettlöslig vitamin som kan ge förgiftningssymptom i mycket höga doser. Detta är dock omöjligt att åstadkomma med kost. Däremot kan man få i sig för mycket D-vitamin om man samtidigt äter flere olika vitaminpreparat innehållande D-vitamin. Här är ett exempel på hur man kan få i sig 7,5 mikrogram:
     
    mjölk, surmjölk 3 glas 3 mikrogarm
    yoghurt (vitaminiserad) 2 dl 1 mikrogram
    margarin 4-5 tsk 1,5 mikrogram
    fisk 2 port/vecka 2 mikrogram
     
    Hälsningar,
    Linda

    Publicerad 24 juni 2009

1-19 av 19

1 sidor

<< Föregående ... 1 ... Nästa >>