Forum för hälsofrämjande frågor, besvarade av våra experter

OBS, vi besvarar just nu inga nya frågor inom ämnet Alkohol, narkotika och tobak.  

Här nedan ser du våra ämnen, och ett litet urval av frågor.

    Kost och näring

    • Gå ner i vikt relativt snabbt?

      Hej, jag är en kille på 13 år som är runt 166 cm och väger ungefär 68,5- 69. Jag är nog ganska överviktig och försöker gå ner i vikt, har skol-idrott två gånger i veckan och två gånger i veckan gymnastik 2,5 timmar per gång. Jag går till skolan som är ungefär 1 km från mitt hus. Det gör jag varannan vecka (min pappa bor längre bort) så då går jag runt 1-2 km varje dag nästan. Äter runt 1000 kalorier per dag, ibland mer, ibland mindre, och har upplevt att det känns mycket bättre än innan. Til frukost äter jag inte mycket eftersom jag aldrig e hungrig på morgonen, till lunch äter jag ganske lite i skolan, mellanmål kan jag ibland ta något sött för att få en "kick" detta håller jag på att sluta med. Jag är inte så tjock egentligen men jag vill nog gå ner runt 3-4 kilo på kort tid. Vad ska jag göra för att gå ner så hälsosamt som möjligt?

      Fråga nr: 22417

      Svar:

      Hej,

      Tack för din fråga. Härligt att du går till och från skolan. All rörelse är bra, använd gärna trappor istället för hiss då du har möjlighet och utnyttja alla möjligheter till att röra på dig.

      Du behöver inte räkna kalorier, försök istället äta regelbundet; frukost, lunch, middag och några mellanmål. Vid lunch och middag är tallriksmodellen att bra redskap, du kan läsa mera om den i andra svar. Om du äter bra på vardagen finns det utrymme för något sött ibland. Om du helt avstår från det du tycker är gott, men är ohälsosamt, finns det en risk att du överäter senare.

      Testa att äta frukost och lunch, känn efter hur det känns på eftermiddagen och kvällen då du ätit en bra frukost och lunch, är du ännu sugen på något sött då? Ofta är det så att småätandet minskar om man ätit bra på dagen.

      Om du har svårt att äta genast då du vaknat kanske du kan ta med en smörgås eller en frukt till skolan? Frukter, grönsaker och bär innehåller väldigt lite kalorier men mycket fibrer och vätska som gör att du håller dig mätt. Dessa kan du äta mycket av varje dag.

      Lycka till!

      Linda

      Publicerad 31 januari 2012

    • Äter jag bra?

      Hej!

      Jag är 16 år och är 161 cm lång och väger 64 kg, och vill gärna gå ner till under 60 kg. Jag har redan gått ner 5 kg men nu verkar det stå still. Jag tränar crosstrainer 4 ggr/vecka och rider 3 dagar/vecka. Min fråga är nu om jag äter för mycket för att ska kunna gå ner i vikt. Såhär äter jag på en dag Frukost: Ett ägg, youghurt, musli med frysta bär Lunch: skolmaten, enligt tallriksmodellen när det går Mellanmål: en stor portion keso (ibland ända upp till 250 gram eftersom jag alltid är jätte hungrig eftersom jag inte äter så mycket i skolan), en frukt och en grov brödskiva med smör och kalkon Middag:vanlig middag enligt tallriksmodellen. Och ibland på kvällen äter jag en till frukt. Finns det hopp för min viktnedgång eller måste jag helt lägga om min kost? Tacksam för svar!

      Fråga nr: 22401

      Svar:

      Hej,

      Grattis till din viktnedgång, din vikt är inom hälsosamma gränser och du behöver inte gå ner mera.  Nu gäller det att hålla kvar de hälsosamma vanor du har och hålla vikten. Du tränar mycket och har antagligen muskler, som väger mera än fett.  Eftersom du äter regelbundet och mångsidigt och jag ser ingen orsak till att lägga om din kost.

      Hälsningar Linda

      Publicerad 30 januari 2012

    Sex och sånt

    • Hur ta bort sperman efteråt?

      HEj!

      När jag runkar tycker jag det är äckligt med sperman och vill alltid tvätta mig själv efter det. Jag undrar om det är ofarligt att bara runkar och inte tvätta bort sperman med tvål.

       Jag undrar också hur man kan runka förtutom i duschen så att man blir av med sperman.

      Fråga nr: 21623

      Svar:

      Hej!

      Efter en utlösning vill de flesta tvätta eller torka bort sperman, för att det känns obekvämt med torkade rester på kroppen. Men sperman är inte farlig, det händer inget om man låter bli att putsa bort den.

      Vill du inte runka i duschen så kan du använda en kondom, då samlas sperman i den och den blir inte så kladdigt. Eller så kan du t.ex. låta utlösningen komma på magen och ha papper till hands och torka av det.

      Hälsningar Suss

      Publicerad 18 december 2011

    • Utlösning i sömnen

      jag har besväret att jag får utlösning när jag sover. jag är 21 år gammal nu och förstår inte vad felet beror på alls. har en flickvän samtidigt så känns både taskigt mot henne samtidigt som jag själv inte vill det.

      vad kan man göra ? Mvh linus

      Fråga nr: 21540

      Svar:

      Hej!

      Bland unga så är det rätt vanligt med nattliga utlösningar. Kroppen och spermieproduktionen är på topp, hormonerna aktiva. Det är alltså inget konstigt eller fel alls, utan något som brukar försvinna av sig själv efter en tid.

      Vad du kan göra är att se till att du regelbundet får utlösning annars, t.ex. genom att onanera eller kanske ha sex med din flickvän. Det gör det mindre sannolikt att få spontana utlösningar på natten (men är ingen garanti).

      Hälsningar Suss

       

      Publicerad 8 december 2011

    Fysisk aktivitet

    • Tränar jag för mycket?

      Är en 18 årig tjej är 151 cm och väger 48 kilo så är helt normalviktig.

      Älskar att träna och röra på mig är på gymet varje dag är det för mycket?

      Fråga nr: 21685

      Svar:

      Hej!

      Roligt att hör att du njuter av att röra på dig! Om det känns bra att röra på dig varje dag så kan du bra fortsätta med det. Rekommenderar dock att du varierar din träning lite mer och gör olika saker under veckan. Kroppen behöver nämligen mycket vardagsrörelse så som promenader och cykling som förflyttning, men också uthållioghetsträning och styrketräning. Dessa kan göras på olika sätt. Allt behöver och kan inte göras i gymet. Muskelstyrka räcker det att träna 2-3 ggr per vecka och detta kan kombineras med tex. rask promenad / löpning / simning eller cykling för att träna uthålligheten.

      Du skall också ge dig en chans att känna efter hur kroppen reagerar på din träning. En vilodag i vecka kan göra mycket gott om du plötsligt märker att det inte sker någon utveckling eller att du känner dig stressad. Ibland är det bra med vila.

      Lycka till

      Mikaela 

      Publicerad 22 december 2011

    • Hur ska man styrketräna?

      Hur skall man styrketräna om man vill bygga muskler? Hur många set/rep och hur ofta?

      Är nybörjare och vill få hjälp på språnget :)

      Fråga nr: 20844

      Svar:

      Hej!

      Tumregeln om man vill få starkare muskler är att göra 8-12 repetitioner i 2-3 serier. Motståndet skall vara tillräckligt stort så att den sista repetitionen i varje serie ska kännas tung.

      Med vänlig hälsning

      Mikaela

      Publicerad 24 oktober 2011

    Babysim

    • Förkylning

      Vad rekommenderas när barnen är förkylda, ska man avstå från babsim eller kan man vara med så länge barnet orkar? Ska man i så fall avstå från dyk? Tack påförhand!

      Fråga nr: 15104

      Svar:

      Hej

      då man är förkyld rekommenderas inget babysim. Ett snuvigt eller sjukt barn njuter inte av simningen. Då barnets allmänkondition tillåter kan man igen delta i babysimmet.

      Trevliga simstunder.

      mvh

      Ghita Johansson

      Publicerad 25 oktober 2010

    • Brunakärrbassängen i bruk nu?

      Vi simmar på söndageftermiddag i Brunakärr. Förra veckan (18.4.2010) ordnades det ingen simning pga ngt läckage. Sku gärna vilja veta om simbassängen nu är i bruk igen?

      Fråga nr: 13123

      Svar:

      Hej,

      läckaget är åtgärdat och bassängen är i bruk. Simmet i Brunkärr fortsätter ända till 6.6.2010.

      mvh

      Ghita Johansson

      Publicerad 22 april 2010

    Sömn, vila och stress

    • Räcker det med 7-8 timmar per natt för en 13-åring?

      Hej

      Jag är en tjej på 13 år. Jag har hört att man ska då sova 9-10 timmar per natt men jag sover oftast bara 7 timmar om vardagarna. När jag är ledig och sover ut känner jag mig väldigt utvilad när jag vaknar och då har jag bara sovit 8 timmar, så jag undrar, räcker det med 7-8 timmar för mig per natt eftersom jag känner mig tillräckligt utvilad med 8 timmar?

      Tacksam för svar.

      Fråga nr: 22381

      Svar:

      Hej!

      Vad fint att du funderat över din sömn. Det stämmer att när man är i din ålder så rekommenderas det att man sover 9-10 h per dygn och detta gäller de flesta av oss. Sen finns det individuella skillnader som betyder att en liten del klarar sig med mindre än detta eller behöve mer än andra för att må bra. Tycker det är mycket fint att du också kännt efter hur det känns efter att du sovit följande dag. För det är en av de bästa tecknena på att man sovit bra när man fungerar bra och mår bra nästa dag.

      Det betyder att du följande dag har lust med frukost, är på gott humör, känner dig pigg, orkar med skolan och mår allmännt bra. Då kan man nästan vara säker på att sömnen är tillräcklig. Skulle dock rekommendera att du skulle försöka öka din vardagssömn till åtminstone 8 timmar per natt. Det handlar oftast om att se till att Du kommer i tid i säng. Ska du upp kl. 7 så betyder det att du borde somna 21-22 tiden på kvällen.

      Lycka till och sov gott,

      Mikaela  

      Publicerad 28 januari 2012

    • Hur blir jag av med mitt spelberoende?

      Tjenare.

      Jag är nu 17 år och har under några år märkt att jag blivit mer och mer beroende av att sitta vid datorn; är detta vanligt? Detta har tyvärr börjat påverka min dagsrytm så att jag går upp typ vid 7 sticker till plugget vid 8 och sen när jag kommer hem vid 3-4 så sätter jag mig vid datorn tills klockan är 2-3 på natten (4 timmar sömn!). faktorerna som gör att jag blivit mer och mer fast vid datorn är FaceBook och Wow om du vet vad det är. Min fråga är...Hur Kommer Jag Ur Detta???!! Kände för ett tag sen att jag var nära på att gå in i väggen för somnade vid 7-8 i 4 dagar på kvällen efter att ha sovit max 4 timmar per natt i typ 3 veckor :S

      Fråga nr: 22314

      Svar:

      Hej!

      Vad bra att Du börjat fundera på dessa saker och att Du vill göra något åt saken. För om du fortsätter på det sätt du gjort kommer det att påverka din hälsa negativt.

      Trenderna av idag visar att du inte är ensam och att webben kan göra att man förlorar uppfattningen om tid och rum. Du säger att du sover 4 timmar per natt. Det är så lite att du inte ens får kroppens grundläggande behov av återhämtning tillgodosedd. det i sin tur leder till att din kropp börjar brytas ner och kan ge allvarliga konsekvenser så som t.ex sjukdom och depression. Utan tillräcklig sömn, som egentligen är det viktigaste för att vi ska må bra, blir det mycket svårt att lära sig nya saker och minnet blir sämre.

      En person i din ålder behöver upp til 9-10 h sömn per dygn och för att göra detta möjligt lönar det sig att ha regelbundna tider då du lägger dig så att du vet att du hinner sova denna mängd. För att sömnen ska bli så bra som möjligt är regelbundenhet viktigt, att man lägger sig i tid och att man inte förstör sömnen med webb-surfande eller spel innan läggdags. Det påverkar nämligen kroppen fysiologiskt så att bl.a. stresshormonhalten stiger i kroppen. Det i sin tur gör att det blir svårare att somna och man vaknar tidigare än annars.  Två timmar innan läggdags borde vara utan datoranvändning för att ge kroppen rätt förutsättningar att kunna sova gott.

      En annan sak jag reagerar för är hur mycket stillasittande det finns i ditt liv. Kroppen behöver rörelse för att må bra och det sker inte framför datorn. Tänk om du i stället för att sitta vid datorn skulle ta en kvällspromenad, äta en smörgås och se vad som händer när du lägger dig i tid? Testa hur du skulle känna dig nästa dag. Ge det en chans!

      Lycka till,

      Mikaela

      Publicerad 24 januari 2012

    -----

    Inga träffar visas här

    Närståendevård

    • Mamma som misstänker att hon har ADHD

      Hejsan!


      Jag är en 3 barns mamma som tror att jag har
      adhd... Jag har läst ganska mycket om adhd och tycker det är som att läsa om mig själv. Min man är av samma åsikt. Jag har ett bra jobb och trivs med det men jag har jättesvårt att komma ihåg saker och att organisera min vardag osv. Jag är helt omöjlig med att dra på mig en massa projekt som jag sen inte orkar med...Finns det hjälp att fås ifall jag har adhd. Kan man undersöka det här i svenskfinland eller ska jag bara yra vidare...?

      Fråga nr: 10841

      Svar:

       

      HEJSAN !
       
      Diagnostiseringen ADHD görs främst hos skolbarn för att underlätta deras skolgång och ge möjlighet till specialarrangemang.
      Det viktigaste är i alla fall att lära sig att leva med de svårigheter syndromet förorsakar.
      Du tycks ju ha klarat av detta på ett bra sätt.
      Om du i alla fall  närmare önskar utreda dina svårigheter så får du nedan några adresser vart du kan vända dig.
       


      Konsulterade chefsläkaren för Folkhälsans tonårspoliklinik i Helsingfors, Leif Martelin, som ger tips om några servicepunkter:
       
      Det finns numera en poliklinik inom HNS som heter Neuropsykiatriska polikliniken, tel. 09-47175474. Efter vad jag förstått görs det också diagnostik där. Problemet är att det lär vara mycket långa köer dit. Remiss behövs. Läkaren där heter Pekka Tani som är specialist både i neurologi och psykiatri. Han talar också svenska. Enligt läkarkatalogen har han inte privatmottagning för tillfället.
       


      En privat psykiater som sysslat mycket med ADHD är Matti Wallin, enligt läkarkatalogen tel. 050-5505755 må-fre kl. 8-10.
       
      Det finns en förening, ADHD-liitto ry, tel. 09-45411120 kl. 9-11 vardagar, webadress www.adhd-liitto.fi De ordnar bl.a. rehabilitering och skolningar. Därifrån kan man säkert också få tips om hur gå vidare.
       
      Hoppas detta kan vara till hjälp!
       
      Gun Andersson

       

      Publicerad 15 januari 2010

    • Kan jag få stöd för närståendevård då min pappa är sjuk?

      Hej!

      Min mamma är 80 år och har Alzheimers. Hon och pappa (84) klarar sig relativt bra hemma tillsammans. Mamma är dock helt beroende av pappa. Pappa har varit sjuk i omgångar och ibland blivit inlagd på sjukhus.

      Min fråga är om jag skulle kunna få någon typ av ersättning för närståendevård då pappa vistas på sjukhus som ett alternativ till att mamma ska bo på ett korttidsboende. Jag är orolig att hennes demens skulle tillta om hon skulle behöva bo någon annanstans under en period.

      Pappa lever under stark press och oro för att han ska bli sjuk eftersom han vet att mamma inte klarar sig ensam.

      Tacksam för svar.

      Fråga nr: 9456

      Svar:

      Hej!

      Du har alldeles rätt i att personer med minnesstörningssjukdomar kan bli ordentligt röriga av att byta miljö. Så om du tycker att din mamma har svårt att orientera sig efter korta perioder på något annat ställe så har du säkert rätt.
       

      Stödet för närståendevård är beroende av den vårdbehövandes behov av vård eller omsorg och sköts av hennes hemkommun.
       

      Det framgår inte ur din fråga om din pappa får stöd för närståendevård. Om han får det, så kan ni diskutera helhetssituationen med personalen som ansvarar för närståendevård i kommunen. Det kan i så fall vara möjligt att din pappas stöd överförs till dig för de dagar han är på sjukhus.

      Om han inte får stöd, är det också bäst att diskutera situationen med kommunens personal. Ni behöver få stöd och hjälp att vårda din mamma på bästa sätt.

      Mvh Jonna Skand

      Publicerad 5 november 2009

    Föräldraskap

    • Kan jag bli min egen förmyndare?

      Hej! Jag är sexton år, fyller sjutton i mars och mår väldigt dåligt hemma. Min mamma bryr sig bara om min syster och bara skriker på mig hela tiden om allt jag gör fel. Hon påminner mig varje dag om hur värdelös jag är och hur skit min framtid ser ut trots att jag är en helt duktig flicka som går i gymnasiet. Min pappa bor i Borgå och jag varken har eller vill ha en bra relation till honom. Han har fullt upp med sin nya fru och mina halvbröder. Nu undrar jag om jag kan ansöka någonstans om att få bli min egen förmyndare? Skulle villa flytta till Sverige och gå där i skola, kanske skaffa ett kvällsjobb där också. Tacksam för svar!

      Fråga nr: 21516

      Svar:

      Hej!

      I det du skriver finns två dimensioner, en fråga om förmynderskap och din upplevelse av relationerna i din familj.  

       

      Möjlighet att bli sin egen förmyndare har du nog inte, vill du vara riktigt säker kan du kolla upp det med en jurist tex på din hemkommuns rättshjälpsbyrå. Oftast är barns bägge föräldrar förmyndare även efter separationen. En förmyndare kan juridiskt företräda barnet och har ansvaret för att barnets materiella, sociala och känslomässiga behov blir tillfredsställda.  Det är ledsamt att du inte har en bra relation till dina föräldrar så att du får det stöd och den uppmuntran du har rätt till.  Just nu tror jag det är viktigt att din relation till dem skulle förbättras innan du gör noggrannare planer för framtiden.

       

      Vad skönt att du känner dig nöjd över dig själv och ditt skolarbete och att du vill planera framåt. Dina funderingar kring att flytta hemifrån är helt förståeliga och de kräver en hel del diskussioner tillsammans med dina föräldrar, i alla fall med din mamma.  Det är väldigt viktigt att din mamma skulle få veta om hur du känner och funderar. Ingen har rätt att kränka dig för den du är eller svartmåla din framtid. Alla kan vi göra fel men som person är du unik och fylld av möjligheter! Utmaningen kan vara att hitta ett sätt att samtala, där både du och din mamma känner att ni förstår varandra, även om ni kanske tänker olika i någon fråga. Jag vågar tro att ni båda längtar efter att kunna ha roligt och att kunna reda ut svåra saker tillsammans.

       

      Fundera efter, vad har tidigare hjälpt er att nå varandra? Många gånger är det bra att förbereda sig då man skall tala om viktiga saker. Du kan berätta för din mamma,  att du har saker du vill tala om. Kom överens om en tillräckligt lång stund, som passar er båda två då inget annat stör. Ibland kan det kännas bra att samtala över en kopp te, under en gemensam promenad eller medan man badar bastu tillsammans.  Om du upplever det svårt att få en början tillsammans med mamma, kanske en annan vuxen, t.ex skolkuratorn kunde hjälp dig i planeringen.  

       

      Med önskan om allt gott till dig!

       

      Carita Frants

      Answer

      Publicerad 5 december 2011

    • Min mamma hatar mig

      Hejhej jag är en tjej som är 14, om ni kunde svara på det här skulle jag värkligen bli glad! Förra veckan var allting jätte bra, mamma å jag pratade å hade en stark realtion till varanndra å min pappa å jag med! Men i skolan har jag gått till kuratorn å pratat för att mamma har förbjudit mig, mina syskon å pappa för att träffa farmor! Det har varit så sen jag var kanske 8 eller 9 år! Jag har fortfarande kontakten med henne å det, men min pappa har inte det lika mycket som jag har... Det är även om att jag aldrig för vara med mina kompisar som tex att åka till stan eller tex haninge själv med dom för att hon inte har något förtroende för mig! Hon behandlar dom andra som om dom vore hennes fina änglar å mig djävulen som alltid gör saker fel å hela tide är fel! Ibland gråter jag för att jag inte får träffa henne å hela släkten från pappas sida! Min pappa å jag har fått en ennu starkare relation med varanndra sen mamma slutade prata med mig,,,, jag vill inte säga varför, men det är ganska alvarligt! Hela min jul är förstörd för mamma har berättat för mormor å morfar å dom e jätte arg på mig.... jag vågar inte träffa dom eller prata med dom för jag e rädd att dom har slutat att älska mig med.. Å jag ska åka till min gudfar och gudmor, för dom är dom enda som förstår mig å älskar mig för den jag är! Älskar er <33 Snälla hjälp mig,, har ni något förslag på om vad jag kan göra? Kram från en tjej som är rädd att förlora sin mamma

      Fråga nr: 21475

      Svar:

      Answer

      Hej!

      Våra relationer till familj, släkt och vänner viktiga. Du beskriver din situation som lite kaotisk just nu och du verkar inte uppleva dig säker och trygg i dina nära relationer.

       

      Det är inte ovanligt att unga och föräldrar upplever varandra och situationen som jobbig då man är osams om regler och förhållningssätt. Ibland kan även vuxna bära på både oro och ilska, vilket gör livet tyngre för alla i familjen. Det är mycket ledsamt om det leder till svårigheter att samtala med sina barn eller till att barn och unga inte får umgås avslappnat med sina far- och morföräldrar. I kontakten till varandra kan vi göra fel eller säga fel saker, men vi är aldrig fel som personer.

       

       I den här situationen är det bra att du har tagit kontakt med skolkuratorn för att få stöd av en utomstående vuxen då din berättelse beskriver konflikter och otrygghet.  Ibland behöver de vuxna och barn få gemensamt reda ut sina svårigheter med yrkesmänniskor. Jag hoppas att du kan fortsätta prata med kuratorn och att din familj får hjälp att hitta ett förhållningssätt, som gör det möjligt för dig att ha en god relation så väl till dina båda föräldrar som till mor- och farföräldrarna.  Det är du värd!

       

      Allt gott!

       

      Carita Frants

      Publicerad 1 december 2011

    Parrelationer

    • Lockas av att ha sex med någon annan än min tjej

      Hej

      Jag är en kille på dryga tjugo som har ett problem, jag är väldigt lockad av att vara otrogen mot min tjej. Vi har varit tillsammans i flera å har det bra på alla sätt, ett fint sexliv och allting. Men problemet är att jag typ längtar efter variation med en annan tjej och kanske nån som ställer upp på andra saker (min tjej vill t.ex. inte ha analsex å det respekterar och vi kan ha bra sex ändå, man jag skulle vilja prova nångång).

       Iaf så är det här nånting som bekymrar mig, jag vill ju vara trogen mot henne. Men om jag nån gång är onykter på nån fest å får chansen med nån annan så finns det en chans att jag kommer att svika henne – det skulle kanske bara vara ”kroppsligt” men det skulle ju såra henne iaf.

      Vad skall jag göra?
      x

      Fråga nr: 14692

      Svar:

      Hej,

      Du berättar att du är nöjd med din parrelation och ert sexliv, men att du undrar hur det skulle kännas att ha sex med en annan tjej och att göra andra saker. Du har berättat för din flickvän om dina önskningar när det gäller analsex och respekterar hennes ovilja.

      Det verkar som ni i stort sett skulle ha ett bra förhållande. Men jag får ett intryck av att du har svårt att bli kvitt frustrationen över att hon inte vill ställa upp på analsex. Har hon kunnat förklara för dig hur hon föreställer sig att hon skulle uppleva det? Får du fatt på vad det är du själv väntar dig av att penetrera i kvinnans analöppning? Kan du kanske uppnå samma saker på ett annat sätt, t.ex. genom att masturbera eller använda en sexleksak? Eller kan din flickvän lära sig att använda slidans muskler eller sina egna händer för att stimulera dig? Det finns många handböcker som ger utförliga instruktioner för den som vill utvecklas rent tekniskt.

      Den djupaste tillfredsställelsen kommer i alla fall inte av det tekniskt fulländade utan av att kunna dela upplevelsen med någon annan.

      När det gäller analsex kan det vara sunt med en lite kritisk hållning. Analsex ingår rutinmässigt i många porrfilmer. De flesta porrfilmer produceras för en manlig publik. Det är oftast män som önskar analsex. Orsaken är antagligen att den trånga analöppningen ger en kraftig stimulans runt ollonet. Tyvärr är resultatet för många kvinnor underlivsinfektioner (bristande hygien),  bristningar i ringmuskulaturen och oförmåga att hålla avföringen, vilket inte är så trevligt med tanke på sexlivet i fortsättningen.

      Om den här sidan informerar naturligtvis inte porrfilmsproducenterna, och det är inte heller något som män upplyser varandra om.

      Du berättar inte om du har tidigare sexuella erfarenheter. Jag får en känsla av att det i alla fall handlar om en god portion sexuell nyfikenhet och kanske lite tristess. Det är i alla fall ganska naturligt i din ålder att man på ett eller annat sätt reflekterar över sitt partnerval. Det hör till processen när man stadgar sig i förhållandet. Hur skulle det vara att ha sex med någon annan? 

      En viktigare fråga är kanske: hur skulle det vara att vakna varje morgon tillsammans med någon annan? Svaret är att det egentligen beror mera på dig själv än på partnern, hur mycket du själv kan slappna av i relationen.

      En parrelation utvecklas och går igenom olika förändringsprocesser, som inte bara handlar om hur man har sex. Jag tror det kan vara bra att tänka på vad relationen till flickvännen betyder för dig.

      Att vara otrogen är ändå en kränkning av ett förtroende, du kan inte vara säker på hur hon kommer att reagera, som du själv konstaterar. Som det mesta här i livet gäller det att vill man ha någonting måste man vara beredd att betala priset, och det som man har gett bort kommer inte tillbaka. Det gäller att veta vad som är viktigt för en själv på lång sikt.
       

      Jan-Erik Nyberg

      Publicerad 8 september 2010

    • Kära, men han kan inte tala om känslor

      Hej Barbro, hoppas du kan hjälpa mig med följande.

      min man och jag har/haft svåra problem i vårt parförhållande. vi älskar varandra mycket men han har problem med att kommunicera och framföra sina känslor, han helt enkelt låser sig totalt och "gömmer" sig på jobbet och undviker att diskutera. han har själv kommit fram till att han skulle kanske behöva terapi för detta.

      vad tycker du vi borde göra? hur tror du vi borde gå till väga? tack för hjälpen...

      Fråga nr: 13366

      Svar:

      Hej,
       

      Tack för Ditt brev! Tre saker som ter sig mycket positiva:

      1) ni älskar varandra mycket trots att ni har/har haft svåra problem i ert parförhållande

      2) Din man har kommit fram till att han kanske skulle behöva terapi för att kunna kommunicera bättre och framföra sin känslor

      3) Du/ni lämnar er inte ensamma med er situation utan ber om råd.
       

      Er relation är inte ett undantag när det gäller parrelationer. Det finns problem i alla parrelationer. Det är inte det att det finns problem som är avgörande för hur par har det i sin relation. Det avgörande för hur par har det i sin relation är hur paret handskas med problemen. Det som ter sig så positivt i Din beskrivning är att ni uppenbarligen vill handskas med problemen på ett uppbyggande sätt. De tre sakerna som ter sig så positiva är stora resurser i er relation.
       

      Jag uppmuntrar er att tillsammans ta tag i de resurserna och gå i terapi tillsammans. Jag vet inte var ni bor - men om ni vill kan ni ta kontakt till någon av kyrkans familjerådgivningscentraler som finns runtom i Finland. Gå in på webben på evl.fi/hjalp (obs inget www) och klicka på Hem och relationer och där på Familjerådgivningscentralerna. Där hittar ni information och kontaktuppgifter om centralerna.
       

      Allt gott önskar jag er
       
      Barbro Näse

      Publicerad 12 maj 2010

    Språk

    • Hej

      jag har än fråga , vad betyder det när man nämner ett namn i sömnen t:ex Sofia ?

      Fråga nr: 20834

      Svar:

      Hej och tack för din fråga! Frågan är intressant, men handlar säkert inte i första hand om språkkompetens och språkutveckling. Vanan du beskriver tangerar närmare sömnbeteende och har sina förklaringar i andra processer än språkliga. Försök att kontakta t.ex. en psykolog, som antingen kan svara på din fråga eller ge dig vidare råd om var du kan få mera information om fenomenet. 

      Lycka till!

      mvh Johanna Sallinen

       

      Publicerad 25 oktober 2011

    • Talterapi vid 20 år?

      Hej! Jag är en 20-årig flicka/kvinna som har problem med talet alltid emellanåt. Ibland då jag börjar säga en mening kommer jag på mitt i att jag håller på att säga ett ord jag kommer att haka upp mig på och måste fundera ut ett annat ord att säga i stället.

      Vissa ord går bara inte att säga utan att det blir oförståeligt. Ibland stammar jag på första ordet och jag har också problem med att säga R. Inga problem om jag bara säger bokstaven R men då jag pratar och säger R har ja tungan långt bak i munnen vilket resulterar i att det bara låter konstigt och inte som R alls.

      Det här är ett problem speciellt då jag sjunger för jag har svårt att få ur mig R och det är viktigt att det hörs i sånger. Det att jag vet att jag inte kan säga vissa ord och dessutom försöker undvika R leder ju till att jag ibland inte ens orkar börja säga något för jag vet att det tar så lång tid att det inte är någon idé att försöka.

      Alla mina kompisar jag har pratat med tycker att de inte märker det, men det stör mig själv för jag vet ju själv att jag måste välja ord enligt vad jag kan säga. Nu låter det säkert mycket större än det är, men det har bara stört mig en ganska lång tid nu och undrar om det går att göra något åt det, eller får jag bara lära mig att leva med det?

      Jag drömmer om att jobba med ett yrke som går ut på att tala så det skulle vara ganska viktigt att jag kan tala utan att måsta tänka på vad jag kan eller inte kan säga hela tiden... Tack för svar! :)

      Fråga nr: 14102

      Svar:

      Hej!

      Förlåt att semestrarna har dröjt på vårt svar. Visst kan man få talterapi vid 20 såväl för stamning som artikulationssvårigheter som med R-ljudet. På en del orter ger talterapeuten på hälsovårdscentralen talterapi för såväl barn som vuxna, på andra orter enbart för barn.

      Vi rekommenderar att du tar kontakt med talterapeuten på din orts hälsostation. Talterapeuten där kan ge dig kontaktuppgifter till privatpraktiserande talterapeuter om fallet är så att vuxna inte betjänas på hälsocentralen.

      Hälsningar Annette, talterapeut

      Publicerad 15 augusti 2010