Lugn och ro viktigt för lyckad rehabilitering
Publicerad 15 januari 2010
Att testa sin gripkraft och balans var populärt då nya rehabiliteringsenheten på Mjölbolsta höll öppet hus den 14 januari.
Allmänheten hade möjlighet att bekanta sig med de olika terapiformer vi har att erbjuda, t.ex. fysioterapi, ergoterapi och neuropsykologtjänster.
Det är med klienterna i åtanke som rehabiliteringsavdelningen på Mjölbolsta har flyttat. En våning upp i det stora komplexet i Raseborg får alla klienter nu ett rum med badrum och egen tv. Rummet delas med högst en annan person. De nya allmänna rummen är också trevliga och såväl personal som besökare har tagit emot förändringarna positivt. 
Årligen rehabiliteras kring 400 personer på Folkhälsans rehabiliteringsavdelning på Mjölbolsta. Många får rehabilitering efter en hjärnblödning eller hjärninfarkt eller efter en operation, rehabiliteringsformerna på enheten är många.
– Det är alldeles underbart här, säger Kerstin Rehnberg, som rehabiliteras efter att ha fått knäproteser inopererade i båda benen.
Hon är väldigt nöjd med både vården och personalen. Det hon inte tycker att är bra är att hon kommit till Mjölbolsta rehabiliteringen helt på eget initiativ – och på egen bekostnad.
– Vad är det för idé med att betala för en dyr operation om man sen inte får någon ordentlig eftervård så man kan klara sig själv? undrar Kerstin. Fem dagar efter operationen ville de skicka hem mig, trots att jag inte ens kunde ställa mig upp och stå på egen hand, än mindre gå. Som alternativ erbjöds jag bäddavdelning.
Susanne Lindgren, som är sjukskötare på rehabiliteringsenheten tycker det är stor skillnad mellan hur enheten fugerade en våning ner och hur de har det idag, i sina nya utrymmen
– Det är mer hemlikt här, säger hon, vi har matsalen vägg i vägg med kansliet och inte i varsin ända av en korridor som tidigare. Det gör att personal och klienter umgås mer och ser mer av varandra på ett naturligt sätt.
Att mer än två klienter inte behöver dela rum är också av stor betydelse, enligt Susanne.
– Jag tycker mig märka att klienterna sover bättre nu, när de inte störs av varandra. Många har ju ont, också på natten, och behöver hjälp. Men nu är det sällan någon annan som behöver vakna för den sakens skull, konstaterar Susanne. Och en god sömn är förstås av stor betydelse också för att rehabiliteringen ska lyckas.
Text: Eva-Maria Nysten, bilder: Nina Ahtola