En ny typ av boende för äldre, gemenskapsboende, har definierats i den förnyade socialvårdslagen som uppdaterades i fjol. Folkhälsan har redan i ett par decennier erbjudit boendeformer av detta slag och välkomnar förändringen i lagen.
Läs mer om att bo på Folkhälsan härSom alltid då något nytt tas i bruk finns det oklarheter i början. Tydligare definitioner har efterlysts, och kritiska röster är till och med oroliga att detta är ett sätt att spara pengar på de äldres bekostnad. Folkhälsan Välfärd håller med om att tydligare kriterier och definitioner behövs, men står helhjärtat bakom den nya boendeformen. Bolaget har erbjudit en snarlik form av boende för äldre redan i många år, och ser det som en bra lösning då man kanske behöver en del service, men helst bor självständigt. Det som denna boendeform framför allt kan erbjuda är trygghet – och social samvaro.
– Ensamheten är ju en stor, kanske den största orsaken till att många mår dåligt. Det påverkar hälsan, funktionsförmågan och hur man åldras, säger Kira Exell-Paakki, sektorchef för boende och socialservice på Folkhälsan Välfärd.
Folkhälsan bygger inte anstalter. Vi bygger boenden som har alla förutsättningar att bli egna, trivsamma hem.
På ett gemenskapsboende har alla sina egna bostäder, men det finns också gemensamma utrymmen för umgänge och arrangerat program där man, om man så önskar, träffar andra. Servicen ordnas som hemvård i det egna hemmet, mindre till en början och mera längre fram om behovet ökar.
Folkhälsan Välfärd, som är ett bolag inom tredje sektorn, samarbetar tätt med välfärdsområdena och vill vara med när nya former av service för äldre utvecklas. Att gemenskapsboenden skrevs in i lagen är en del av den välkomna utvecklingen. Det som ännu håller på att definieras är kriterierna för vem som kan få en plats på ett gemenskapsboende, och hur finansieringen av servicen går till.
– Vi väntar på att välfärdsområdena kommer fram till gemensamma kriterier för när en person är berättigad till gemenskapsboende. Också finansieringen behöver tydliga ramar – vem beviljas servicesedel, och kommer den att vara på ett belopp som faktiskt möjliggör att kunden själv väljer var hen vill bo? Kommer det att vara möjligt att äga en bostad i ett gemenskapsboende, och endast köpa servicen?
Kira Exell-Paakki, sektorchef för boende och socialservice på Folkhälsan Välfärd
Välfärdsområdena bestämmer hur servicen för äldre ordnas på deras område.
– Vi hoppas att de tar i bruk hela paletten av serviceproducenter – service i egen regi, privata bolag och bolag inom tredje sektorn, som Folkhälsan Välfärd. Alla behövs för att trygga servicen för den växande äldre befolkningen. Dessutom hoppas vi att de inte begränsar gemenskapsboendet till hyresbostäder, så att också privatägda bostäder kan ingå i ett gemenskapsboende.
Gemenskapsboendet har sin plats mellan hemvård i det ursprungliga hemmet och serviceboende med heldygnsomsorg.
– Först och främst ser vi på invånarnas behov och trivsel, och kvaliteten på den service vi ger. Vi är övertygade om att det finns alla möjligheter att trivas och må bra på ett gemenskapsboende. Men jag ser det också som en dellösning på utmaningen med en åldrande befolkning och minskande arbetskraft, säger Exell-Paakki.
Avsikten är inte att flytta de invånare som faktiskt behöver service dygnet runt till gemenskapsboenden. Men för dem som kan och vill rå om sitt eget hem, men behöver en del service, uppskattar sällskap och tycker det känns tryggt med personal på plats i huset kan gemenskapsboende vara den perfekta lösningen.
– På ett gemenskapsboende har du möjlighet till personligt utrymme. Du kan välja mellan sällskap och din egen personliga sfär. Boendeformen passar utmärkt också för par där den ena är närståendevårdare. Då kan den ena få mera service, medan den andra blir mindre isolerad tack vare det sociala umgänget i huset.
Folkhälsan Välfärd ser att gemenskapsboendena fungerar bäst om de finns i närheten av ett serviceboende med heldygnsomsorg.
– Jag anser nog att det ska finnas personal i närheten, som går att kalla på också på natten. Den tryggheten ska finnas dygnet runt.
Trygghet ger också att man vet att man inte behöver flytta fler gånger. I många fall kan man bo kvar i sin lägenhet på gemenskapsboendet till livets slut, med mera hemvård vid behov. Om ens tillstånd försämras så man behöver service dygnet runt är tanken på Folkhälsan att man i många fall kan få den servicen som behövs i sitt eget hem, i och med att det alltid finns personal i huset.
– Folkhälsan bygger inte anstalter. Vi bygger boenden som har alla förutsättningar att bli egna, trivsamma hem.
Text: Johanna Savander
Foto: Folkhälsan
