Antalet ADHD-diagnoser har ökar kraftigt i Finland under de senaste åren. Behovet av information om NPF och handfasta tips är stort. Vad beror ökningen på, vilka är utmaningarna som barn och ungdomar med NPF ställs inför och hur kan vi stöda dem till en fungerande vardag och skolgång?
Läs mer om mottagningen för barn, unga och familjer i HelsingforsKunskapstörsten om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som till exempel ADHD, ADD och AST) är påtaglig. Intresset för fortbildningen som RFV ordnade för personal som jobbar med barn var mycket stort - över 700 personer hade anmält sig till Teams-föreläsningen, och över 500 deltog. Saskia Öhman, psykiater och överläkare på Folkhälsans mottagning i Helsingfors, var en av föreläsarna.
– En person med ADHD har till exempel svårt att rikta, upprätthålla och skifta uppmärksamheten. Det är svårt att koncentrera sig längre stunder, att följa instruktioner och att hålla fokus på sådant som man inte är intresserad av. Det här är grundpelare i det vanliga skolarbetet, så det är klart att det blir utmaningar i skolan om man har NPF, berättar Öhman.
Andra vanliga drag är överaktivitet, impulsivitet och starka känsloreaktioner, otålighet och en benägenhet att handla snabbt och obetänksamt.
– Barn med lindriga NPF-symptom klarar ofta av att kompensera svårigheterna på andra sätt i lågstadiet. Men i högstadiet, när både kunskapskraven och kraven på självständigt arbete ökar, blir det svårare och ibland övermäktigt. Då har eleven kämpat så länge att reaktionen kan bli kraftig, kanske depression, hemmasittande eller något annat.
Ännu år 2015 var förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn betydligt mindre i Finland än i de övriga nordiska länderna. Men under de senaste åren har diagnoserna ökat kraftigt i Finland, och nu ligger vi i topp i Norden. Dessutom är den regionala fördelningen i Finland ojämn, med den klart största andelen ADHD-diagnoser i Norra Karelen. Det behövs mera forskning om varför utvecklingen ser ut som den gör, än så länge kan vi bara gissa.
Saskia Öhman
– Vi hade kanske viss underdiagnostisering år 2015, men det kan inte förklara allt. Har omgivningen ändrat så mycket? Finns det starka genetiska faktorer? Ser vårdstigarna olika ut på olika håll?
Det finns andra potentiella orsaker bakom symtomen som ADHD ger. Om man tummar alltför mycket på grundbehov som tillräcklig sömn, bra kost, regelbunden dygnsrytm och vila från kontinuerliga stimuli kan man få samma typ av svårigheter. Det samma gäller vid stressande familjerelaterade händelser eller till exempel mobbning. Det är alltså inte sagt att man har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bara för att man har symtom som tyder på det.
Vad utmaningarna än beror på, och även om barnet inte har en diagnos, är det värt att sätta in stödande åtgärder genast när man börjar ana svårigheter.
– Symptomen minskar om omgivningen är trygg och lugn, utan störande stimuli. Korta och tydliga anvisningar, med tydliga förväntningar och omedelbar respons, är bra. Uppgifternas kravnivå och längd ska vara lämplig. Det är bra om det finns möjlighet till rörelse i klassrummet – till exempel en stressboll i handen eller en sits som går att gunga på – som gör det lättare för barnet att hålla sig uppmärksam, säger Öhman.
Samarbetet mellan föräldrarna, skolan och skolhälsovården är viktigt. Om enkla stödande åtgärder, som de ovan beskrivna, inte räcker till kan man vända sig till experter. Det är enklare att hjälpa och stöda i början, när svårigheterna är små, än när allt håller på att rasa.
– Det finns många instanser man kan vända sig till. Skolhälsovården kan vara det naturliga första steget. Du är också varmt välkommen att ta kontakt med oss på Folkhälsan!
Folkhälsans mottagningar för barn, unga och familjer finns i Helsingfors, Pargas och Åbo. Kontaktuppgifter till Helsingforsmottagningen hittar du här, till Pargasmottagningen här och till Åbomottagningen här.
Text: Johanna Savander
Foto: Folkhälsan
