Hjärnforskning bidrar till bättre föräldraskap - Folkhälsan
24 maj 2017

Hjärnforskning bidrar till bättre föräldraskap

Forskaren Helena Rutherford från Child Study Center vid Yale School of Medicine i USA, har besökt Finland och föreläst för forskare och yrkespersoner som arbetar med småbarnsfamiljer.

Rutherford hör till en grupp forskare som bland annat undersöker vad som händer biologiskt och neurologiskt i en mamma då hon blir förälder, börjandes redan under graviditeten.

Förmågan att reglera sina egna känslor är speciellt viktig för att föräldern ska kunna sätta sig in i vad barnet verkligen behöver, och inte bara reagera på det barnet gör.

- Förälderns mentala förmåga att förstå barnet är speciellt viktig eftersom ett nyfött eller litet barn inte har förmåga att uttrycka sina känslor verbalt. För föräldern gäller det att kunna tolka barnets gråt och skrik och förstå vilket behov som uttrycks i stunden, säger Rutherford.

Hittills har forskningen vid Yale Child Study Center främst fokuserat på mammor. Förmåga att förstå barnet varierar stort mellan mödrar och också känsligheten för barnets signaler. Genom att mäta elektriska impulser i hjärnan kan man se de här variationerna. När en mamma hör det egna barnet gråta syns det som en extra snabb och stark respons i hjärnan.

– Forskning visar att mödrar till tvillingar ofta har en mycket hög tolerans för barnens gråt. Mödrar som lider av ångest, depression eller har problem med rusmedel, har en mycket lägre tolerans för barnets gråt och sämre förmåga att ta till sig barnets behov i stunden. Även rökning påverkar toleransen negativt.

Tvärvetenskaplig forskargrupp

I forskarteamet i vid Yale Child Study Center ingår forskare från olika områden som neurovetenskap, klinisk psykologi, pediatriker (barnläkare) och neonatologer (barnläkare som är specialiserade på spädbarn, nyfödda och prematurer).

Temat för Rutherfords föreläsningar var bland annat föräldraskap och mentalisering. Folkhälsan har i över 10 år arbetat med att utveckla arbetssätt som stärker mentaliseringsförmågan i föräldraskapet. En av metoderna heter Föräldraskapet främst som är en grupp för nyblivna föräldrar.

Bild: Malin von Koskull.

– Det är väldigt spännande att nu få mera detaljerad kunskap om mekanismerna kring att bli föräldrar och vad som händer i hjärnan då vi använder vår mentaliseringsförmåga för att försöka förstå babyn, säger Malin von Koskull, sakkunnig i hälsofrämjande för småbarnsfamiljer vid Folkhälsans förbund och en av arrangörerna bakom Rutherfords Finlandsbesök.

Mentalisering intresserar många olika yrkesgrupper eftersom många som arbetar med småbarnsfamiljer själva har sett hur betydelsefullt det är för barnets utveckling och för samspelet i familjen. – På Folkhälsan kommer vi att fortsätta jobba med att utarbeta nya sätt att stärka mentaliseringsförmågan i föräldraskapet och med att sprida Föräldraskapet främst modellen.  Vi kommer speciellt att fokusera på graviditeten och det tidiga föräldraskapet eftersom det är redan där de goda modellerna skapas – och hela familjen mår bra av att få en god start, säger von Koskull.

Rutherford höll i maj en fortbildningsdag för Folkhälsans och Mannerheims Barnskyddsförbunds Föräldraskapet Främst utbildare. Rutherford har också fungerat som konsult för det finländska forskarteamet som studerar hur föräldrar som deltar i Föräldraskapet Främst-grupperna påverkas. Den forskningen leds av docent Mirjam Kalland som också var den som i tiderna hämtade konceptet Föräldraskapet Främst från Yale Child Study Center till Folkhälsan.

Bilden högst uppe: Helena Rutherford.